En intervjustudie om truppgymnasters erfarenheter av återgång till idrott efter ACL-skada

Sammanfattning

Bakgrund: På knäleden ställs höga krav på stabilitet och rörlighet, och är därför en utsatt led vid idrott. Det främre korsbandets (ACL) funktion bidrar till knäledens stabilitet men kan skadas vid hastighetsförändringar och rotationsvåld, vilket är vanligt inom gymnastik. ACL-skador är särskilt vanliga hos unga kvinnliga idrottare. Rehabiliteringsprocessen är ofta lång och omfattande och bör anpassas efter personens behov och mål, och samtidigt ta hänsyn till psykologiska faktorer för en så lyckad återgång som möjligt. Truppgymnastik är den största tävlingsdisciplinen inom svensk gymnastik och karakteriseras av svåra volter och hopp med kraftfulla landningar och hög belastning på nedre extremitet. Skador i knä och fotled är vanliga inom sporten men forskningen är begränsad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka truppgymnasters erfarenheter av återgång till idrott efter en ACL-skada. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Tio truppgymnaster i åldrarna 19-43 år rekryterades via ett bekvämlighetsurval, målstyrt urval och genom ett snöbollsurval. Samtliga intervjuer spelades in för att sedan transkriberas. Det insamlade materialet analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som täcker de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av rehabiliteringen och återgången. Huvudkategorierna stöds av två till fem underkategorier. Resultatet visar att hinder som smärta, svullnad och nedsatt rörlighet var vanligt, och flera beskrev en ökad kroppsmedvetenhet efter rehabiliteringen. En gemensam känsla var frustrationen över att inte längre kunna delta som vanligt. Många utvecklade självdisciplin och målsättningen var en strategi för att bibehålla motivationen. Rädslan för att skada sig igen var påtaglig i början av återgången men försvann successivt med tiden. Känslan av utanförskap från den skadade var tydligt märkbar men ett bra stöd från omgivningen underlättade återgången. Konklusion: Studien visar att återgång till truppgymnastik efter en ACL-skada är en komplex process där fysiska, psykologiska och sociala faktorer samverkar. God fysisk funktion, motivation och stöd från omgivningen var avgörande för en lyckad rehabilitering och återgång. Vidare forskning krävs för att undersöka om resultatet kan implementeras inom andra idrotter.