En krympt värld : Patienters upplevelser av isoleringsvård

Sammanfattning

Bakgrund: Isolering är en vanligt förekommande vårdform inom den somatiska slutenvården som tillämpas för att förhindra smittspridning av smittsamma sjukdomar. Patienter som isoleras vårdas på enkelsal och får inte vistas på gemensamma ytor. Speciella försiktighetsåtgärder och hygienrutiner tillämpas även för att minimera spridning av smitta. Vårdmiljön har visat sig ha en direkt inverkan på patienters tillfrisknande och vårdtid. Sjuksköterskor har vittnat om en sämre vårdkvalité för isolerade patienter på grund av vårdpersonalens brister i kunskap om och rädslor för smittsamma sjukdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas under isolering inom somatisk slutenvård. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med en tematisk dataanalysmetod. Resultatet grundar sig på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixed-method ansats. Huvudresultat: Att vårdas under isolering resulterade i både positiva och negativa upplevelser. Ett huvudfynd var att patienterna upplevde sig fångna och kontrollerade på grund av restriktionerna. Avsaknaden av information samt dåligt bemötande från vårdpersonalen gjorde vistelsen påfrestande och bidrog till svåra känslor. Miljön på enkelsalen och möjlighet till aktivitet var viktiga faktorer för tillfrisknande och den totala upplevelsen av vården. Slutsats: Isoleringsvård för med sig starka känslor av ensamhet och lidande, detta kunde förhindras av ett gott bemötande och god information från sjuksköterskan samt en hemtrevlig miljö med något att distrahera sig med. Denna litteraturstudie kan inspirera sjuksköterskor i deras omvårdnadsarbete för att förbättra vårdkvalitén för isolerade patienter.