En kvalitativ studie av laserskanning med drönare

Sammanfattning

Fjärranalys och nyttjandet av olika sensorer har under det senaste decenniet fått allt större betydelse inom skogsbruket (Nordkvist & Olsson 2012). Bland annat genomför Lantmäteriet löpande en rikstäckande laserskanning med flyg. Den data som samlas in finns tillgänglig för allmänheten och används bland annat för skogliga syften. På senare år har även laserskanning med drönare seglat upp som ett alternativ för att samla in skogliga data (Zhang et al. 2016; Nezami et al. 2020). I jämförelse med bemannat flyg kan drönaren flyga på lägre höjder, vilket innebär att de data som samlas in får högre detaljupplösning. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilka eventuella mervärden som kan komma av att nyttja laserskanning med drönare samt vad som upplevs begränsa denna anvädning. Studien avser även undersöka vilka fördelar laserskanning med drönare anses ge jämfört med laserskanning med flyg respektive fysisk skogsbruksplanering. Mot bakgrund av utvecklingen av sådana tekniker som laserskanning ämnar studien även försöka öka förståelsen för vilken påverkan digitaliseringen har för skogsbruket. Slutligen ämnar även studien åskådliggöra huruvida det finns utrymme att nyttja laserskanning med drönare under någon form av samhällskris. För att uppnå syftet har ett ändamålsenligt urval av sakkunniga, användare samt potentiella användare av laserskanning med drönare och förmedlare av tjänsten intervjuats. Sammanlagt har 13 respondenter deltagit i studien. De är verksamma inom svenska myndigheter, så som Lantmäteriet, Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet, arbetar på skogsbolag, skogsägarföreningar samt häradsallmänningar och privata företag som bland annat förmedlar tjänster inom laserskanning med drönare. Studien visar att laserskanning med drönare upplevs ge flera typer av mervärden som framförallt går att knyta an till en form av tidseffektivitet. Det förekommer ett antal begränsningar, främst avseende kostnad men också vad gäller lagstiftning. I jämförelse med flygburen laserskanning förefaller drönaren ge fördelar i form av flexibel användning, dagsaktuella och högupplösta data. Vad beträffar fysisk skogsbruksplanering lyfts fram att drönaren kan avhjälpa sådana mätfel som fysisk skogsbruksplanering kan innebära. Bland respondenterna finns uppfattningen att den ökande digitaliseringen kommer att förändra skogsbruket. Allt fler skogliga värden kommer att samlas in genom fjärranalys, vilket delvis kan förändra arbetsmarknande även om fysiska fältbesök fortsatt är av stor vikt. Därtill finns stor potential att nyttja drönaren även utanför skogsbruket i samhälleliga kriser såsom vid skogsbränder och stormar. Däremot finns det frågetecken kring hur sådan verksamhet ska organiseras och samordnas.