En systematisk litteraturöversikt om hbtq-ungdomars alkohol- och droganvändning i relation till minoritetsstress

Sammanfattning

Bakgrund: Alkohol- och droganvändning i ungdomen kan leda till missbruksproblem senare i livet, påverka neurokognitiva funktioner, leda till sociala problem och ha andra negativa hälsoeffekter. Tidigare forskning visar att hbtq-ungdomar har en högre frekvens av alkohol- och droganvändning än icke-hbtq-ungdomar. Tidigare forskning har till viss del besvarat hur dessa skillnader ser ut, men det finns ett behov av en sammanställning av befintlig kunskap för att kunna dra mer giltiga slutsatser. Forskning har även visat att minoriteter som upplever minoritetsstress kan vända sig till droganvändning som en hanteringsstrategi. I denna litteraturöversikt kartläggs därför även hur tidigare forskning har tillämpat begreppet minoritetsstress för att förklara skillnader i droganvändning hos hbtq-ungdomar. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att sammanställa aktuell forskning som kartlägger hbtq-ungdomars alkohol- och droganvändning mellan olika subgrupper inom hbtq-gruppen och i jämförelse med icke-hbtq-ungdomar, samt kartlägga hur forskningen har använt sig av minoritetsstressteorin för att analysera resultat och vilka samvariabler relaterade till minoritetsstress som visar samband med ungdomarnas alkohol- och droganvändning. Metod: Den använda metoden är en systematisk litteraturöversikt av nio vetenskapligt granskade kvantitativa artiklar. Resultat: Hbtq-ungdomar har högre risk för alkohol- och droganvändning än icke-hbtq-ungdomar när det kommer till tobak, e-cigaretter, alkohol, heavy episodic drinking (HED), cannabis, metamfetamin, kokain, inhalationsmedel och olaglig användning av receptbelagda mediciner. Bisexuella ungdomar har i flera studier visats ha högre alkohol- och droganvändning än heterosexuella ungdomar, och transungdomar har högre risk för alkohol- och droganvändning än cisungdomar. Med samvariabler som mäter sociala stressorer relaterade till minoritetsstress visas signifikanta samband mellan hbtq-ungdomars upplevda minoritetsstress och deras högre risk för alkohol- och droganvändning. Slutsats: Minoritetsstress är ett relevant teoretiskt ramverk för att mediera skillnader i alkohol- och droganvändning inom hbtq-gruppen samt i relation till icke-hbtq-ungdomar. Vidare forskning behövs med syfte att formulera riktlinjer till implementering av insatser och behandling specifikt för hbtq-ungdomar med riskvanor.