Enhancing the resilience of the Swedish food system with regenerative methods

Sammanfattning

Sverige står idag inför sitt mest allvarliga säkerhetspolitiska läge sedan andra världskriget, med globala pandemier, geopolitiska konflikter och extrema väderfenomen. Dessa händelser har synliggjort sårbarheterna i ett livsmedelssystem som bygger på 'just-in-time'-distribution och ett stort beroende av externa insatsmedel. Denna uppsats undersöker tankesättet bakom regenerativa livsmedelssystem och analyserar hur regenerativa metoder och regenerativt jordbruk, med fokus på jordhälsa, ökad biologisk mångfald och en förbättrad lönsamhet i jordbruket, kan stärka det svenska livsmedelssystemets motståndskraft. Syftet med studien är att identifiera centrala sårbarheter kopplade till klimatförändringar och resursberoende samt undersöka hur regenerativa metoder kan bidra till att möta dessa utmaningar. Med en utforskande, kvalitativ metod kombinerar studien en litteraturöversikt med 18 semi-strukturerade intervjuer med en bred variation av aktörer inom det svenska livsmedelssystemet, inklusive lantbrukare, industri, forskning, rådgivningstjänster, branschorganisationer, detaljhandel, kommuner och banker. Resultaten visar att regenerativa metoder, såsom minskad jordbearbetning, varierade växtföljder och integrerat växtskydd, bidrar med viktiga ekosystemtjänster som minskar behovet av mineralgödsel, växtskyddsmedel och bränsle. Detta ökar lantbrukets självständighet och motståndskraft mot extrema väderförhållanden. Samtidigt identifierar studien flera hinder för en omställning mot regenerativa system, däribland avsaknaden av en gemensam regenerativ definition, en upp-och-ner vänd pyramid för lönsamhet där lantbrukare får en oproportionerligt liten andel av försäljningspriset av livsmedel, samt en omfattande administrativ börda. Studien drar slutsatsen att regenerativa metoder har potential att bidra till ett mer motståndskraftigt livsmedelssystem, men att en framgångsrik omställning kräver ökad efterfrågan på en större variation av grödor från både förädlingsindustri och konsumenter, förbättrad infrastruktur för system såsom samodling, samt en omfördelning av det ekonomiska ansvaret längs hela livsmedelskedjan.