Ett bortglömt ämne : En kvalitativ intervjustudie av socialsekreterares upplevelser av existentiell hälsa i yrkespraktiken

Sammanfattning

Studien syftar till att utforska hur socialsekreterare som arbetar med barn och unga förhåller sig till existentiell hälsa i sin yrkespraktik. Existentiell hälsa är en dimension av hälsa som innefattar grundläggande behov av mening, tillhörighet, identitet och andlighet. Vikten av existentiell hälsa har uppmärksammats mer i det svenska samhället på senare tid och har bland annat kartlagts av Folkhälsomyndigheten. Vidare har barn och unga existentiella behov och en rättighet att bli bemötta i dessa, samtidigt som professionella uttrycker svårigheter i att arbeta med existentiell hälsa. Däremot har få studier gjorts på svenska socialarbetares upplevelse av detta, varför en kvalitativ intervjustudie med socialsekreterare som arbetar med barn och unga bidrar till att fylla denna kunskapslucka. Insamlat material har för studien bearbetats genom en tematisk analys och analyserats i ljuset av Partridges teori återförtrollning och Lipskys teoretiska begrepp handlingsutrymme. Resultatet visar att existentiell hälsa beskrivs vara något universellt och individuellt hos människan och att det därmed är relevant för socialt arbete. Socialsekreterarna uppfattar därtill existentiella behov hos barn och unga i form av bristande känsla av sammanhang, meningsfullhet och framtidstro. Det nuvarande arbetssättet bemöter behoven i viss grad, däremot främst på ett praktiskt plan snarare än att utreda det inre välmåendet. Därtill upplevs existentiell hälsa vara något bortglömt som det inte pratas om tillräckligt, varken på arbetsplatsen eller utbildningen. Arbetet med existentiell hälsa beskrivs vidare vara komplext på grund av dess känsliga karaktär samt begränsande organisatoriska hinder. Faktorer som tidsbrist och myndighetsrollens utformning försvårar en inkludering av existentiell hälsa. Avgörande för en integrering av existentiell hälsa i yrkespraktiken uttrycktes därför vara socialsekreterarens egna resurser i form av personliga- och arbetslivserfarenheter samt dennes egen existentiella hälsa. Med dessa fynd bidrar studien till fördjupad kunskap om existentiell hälsa inom ramen för svensk socialtjänst liksom socialt arbete i stort.