Får det finnas några osäkerheter? - Legalitetsprincipens krav i relation till kriminaliseringen av psykisk misshandel.

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen har varit att utreda om den utformning av kriminaliseringen av psykisk misshandel som föreslås i Ds 2022:18 angående straffansvar för psykiskt våld är förenlig med legalitetsprincipens krav. Den straffrättsliga legalitetsprincipen är en grundläggande princip i svensk rätt som innebär att straff inte kan utdömas utan direkt stöd i lag. Lagen måste även vara bestämd i sin utformning för att skapa en förutsebarhet för individen. För att bedöma om en föreskrift uppfyller dessa krav finns det enligt doktrinen ett flertal olika teorier. Enligt svensk rätt görs bedömningen utifrån synpunkten att förutsebarhet ska bedömas utifrån individen och inte skolade jurister. Förslaget till en utökad kriminalisering av psykiskt våld har bedömts nödvändig av utredningen då lindrigare våld faller utanför dagens kriminaliserade område. Bland annat för att våldet inte omfattas av lagens ordalydelse, men även på grund av att föreskrifter såsom fridskränkningsbrotten inte har tillämpats på psykiskt våld i den utsträckning som egentligen anses möjlig. För att den föreslagna föreskriften ska uppfylla kraven som ställs av legalitetsprincipen utformas den med ett flertal viktiga begränsningar såsom ett abstrakt faredelikt för öka möjligheten till en framtida enhetlig praxis. Trots detta medför kriminaliseringen av ett flertal icke brottsliga beteenden, som tillsammans resulterar i ett relativt allvarligt brott, frågor kring legalitetsprincipens uppfyllande. När en liknande kriminalisering diskuterades i samband med införandet av fridskränkningsbrotten ansågs den inte vara möjlig utifrån ett legalitetsperspektiv. Slutligen kan man även i detta fall inte konstatera med säkerhet att den nya kriminaliseringen inte skulle strida mot legalitetsprincipen då det för den enskilde skulle krävas en svår avvägning i flera led för att bedöma föreskriftens omfattning. Denna vaghet i brottets utformning riskerar även att resultera i framtida tillämpningsproblem då det bland annat finns tecken på att tillämparen inte har de resurser som krävs för att hantera en sådan kriminalisering.