Fatta Matte! : En intervjustudie med lärare i årskurs F-3 om matematikundervisning för att etablera matematisk förståelse och matematiskt tänkande hos elever

Sammanfattning

Detta är en intervjustudie med lärare i årskurs F-3, som undervisar i matematik. Materialet har samlats in genom intervjuer med lärare som är verksamma på lågstadiet samt en matematikhandledare. Syftet med denna studie är att belysa lärares upplevelser av deras egen undervisning för att leda elevers kunskapsutveckling i matematisk förståelse och matematiskt tänkande. Studien tittar också på hur elevernas utveckling ter sig enligt lärares uppfattning. Vidare undersöker studien vad som kan tänkas påverka lärares arbete och elevers kunskapsutveckling. Begrepp som lyfts i studien i tidigare forskning är: matematikspråk, matematisk diskussion (Eriksson, 2021; Riesbeck, 2000; 2008), undervisningsmetodik (Björklund, 2007; Karlsson, 2019), översättningsled, ämnesdidaktik (Eriksson, 2021; Høines, 2000), matematikängslan och kognitiv förmåga (Karlsson, 2019; Taflin, 2008). Ytterligare begrepp som lyfts i studien i teoretiska utgångspunkter är: utvecklingsstadier (Hwang & Nilsson, 2019), abstrakt matematik (Björklund, 2007; Hwang & Nilsson, 2019; Riesbeck, 2008), proximala utvecklingszonen, scaffolding (Hwang & Nilsson, 2019; Høines, 2000; Eriksson, 2021; Taflin, 2007; Karlsson, 2019; Riesbeck, 2000) och ramfaktorer (Lindström & Pennlert, 2019). Samtliga begrepp har skapat studiens syfte och frågeställningar: Hur lägger lärare upp undervisningen i förhållande till läroplaner, läromedel, övriga inslag och vilka undervisningsmetoder används? I vilken ålder eller årskurs upplever lärare att elever generellt utvecklar matematiskt tänkande och sker utvecklingen vanligen gradvis eller mer oregelbundet? Vilka omständigheter upplever lärare kan främja respektive hindra enskilda elevers kunskapsutveckling inom matematikämnet samt påverka deras attityder till ämnet? Vilka ramfaktorer utgör enligt lärare möjligheter eller begränsningar i deras arbete i matematikämnet? Resultaten har analyserats i en tematisk analys utifrån frågeställningarna. För att få en förståelse om hur elevers kognitiva matematiska förmågor utvecklas utgår studien ifrån Vygotskijs och Piagets teorier om kognitiv utveckling, samt de ramfaktorer som kan påverka lärares arbete. Studiens resultat visar att det finns samband mellan antalet år som lärare varit verksamma och deras val av undervisningsmetoder, samt förhållningssätt till läromedlen. Bland annat framkom det i resultaten att lärare påverkas, i sitt arbete, av läromedlens utformning, kraven i Lgr 11 och kursplanen i matematik. Elevers utveckling i matematikämnet sker oregelbundet, anser lärarna. Det som främjar eller hindrar elevers kunskapsutveckling i matematik är bland annat lärarens attityd till ämnet. De ramfaktorer som främst påverkar lärares arbete i matematik är timplan och resurser, eftersom det är faktorer som läraren själv inte kan styra över. Överlag visar studien att matematik är ett abstrakt ämne där elever behöver lärare med goda ämnesdidaktiska kunskaper och pedagogisk förmåga. Detta för att elever ska kunna utveckla matematisk förståelse och matematiskt tänkande, samt deras matematiska förmågor. Den didaktiska slutsatsen som kan dras av studien är att lärare behöver utrymme i sitt arbete, för att kunna styra den egna undervisningen utifrån vad elever behöver.