Fett med kokosfett? En systematisk översiktsartikel om kokosfettets påverkan på den postprandiella triglyceridprofilen

Sammanfattning

Syfte: Syftet med denna systematiska översikt är att undersöka om intag av kokosfett, i jämförelse med annan källa rik på mättat fett, har en annorlunda påverkan på postprandiella triglycerider i blod. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Scopus och baserades på tre sökblock utformade efter MeSH-termer och dess synonymer. De inkluderade studierna skulle vara RCT studier som undersökte postprandiella triglycerider i blodet mätt som AUC och maxvärde. Interventions- och kontrollgruppen skulle vara kokosfett respektive annan källa till mättat fett. För inkludering skulle postprandiella blodprover tas över en period om minst 6h. Deltagarna skulle vara vuxna >18 år som inte medicinerades med blodfettssänkande läkemedel eller hade en pågående allvarlig sjukdom. De inkluderade studierna kvalitetsgranskades enligt mallen ”Bedömning av randomiserad studie (effekt av att tilldelas en intervention)” framtagen av SBU och Cochranes ”Revised Cochrane risk-of-bias tool for randomized crossover trials”. För att bedöma tillförlitligheten till resultatet gjordes en evidensgradering enligt GRADE. Resultat: Sökningen resulterade i 421 unika träffar. Av dessa lästes 13 artiklar i fulltext varav tre inkluderades i översikten. Samtliga studier bedömdes ha måttlig risk för bias. En studie påvisade lägre postprandiella triglyceridnivåer för kokosolja jämfört med smör och ister, både avseende AUC och maxvärde. Resultaten var statistiskt signifikanta. Två studier visade ingen effekt. Slutsats: Resultatet från denna systematiska översikt visar inte på att kokosfett har en annorlunda påverkan på postprandiella triglycerider i blod jämfört med annan källa till mättat fett. Tillförlitligheten till resultaten för båda effektmåtten, AUC och maxvärde, bedöms som låg [++].