Fleromättat fett biter inte på inflammation efter måltid - En systematisk översiktsartikel om mättat fett och fleromättat fett har olika effekt på inflammationsmarkören interleukin-6 postprandiellt.

Sammanfattning

Syfte: Syftet är att undersöka om intag av mättat och fleromättat fett har olika effekt på postprandiell inflammation, hos friska vuxna i åldrarna 18-70 år. Metod: För att genomföra denna systematiska översiktsartikel utfördes litteratursökningar i databaserna PubMed och Scopus. Specifika sökblock skapades för varje databas för att identifiera vetenskapliga artiklar gällande postprandiell inflammation efter intag av mättat eller fleromättat fett. Nyckelord som användes i sökningen inkluderade “fatty acid”, “inflammation” och "postprandial". Titlar och abstrakt av de hämtade artiklarna granskades för att bedöma deras relevans för studiens syfte. Endast randomiserade kontrollerade studier som uppfyllde inklusionskriterierna övervägdes för inklusion och granskades med hjälp av PICOTS för att utvärdera studiens egenskaper. Inklusionskriterierna krävde att studierna skulle utföras på friska vuxna i åldern 18-70 år med ett body mass index < 30. Interventionsgruppen skulle få fleromättat fett och kontrollgruppen mättat fett. Utfallsmåttet var interleukin-6, mätt fyra timmar efter måltid. De fyra utvalda studierna granskades för risk för bias genom Cochranes guide för att genomföra en bedömning av respektive studie. En bedömningsmall från Göteborgs Universitet, utvecklad av World Cancer Research fund och Nordiska Näringsrekommendationerna, användes som underlag för att genomföra evidensgraderingen. Resultat: Av 146 träffar, resulterade det i att tio artiklar lästes i fulltext varav fyra uppfyllde inklusionskriterier. Tre av studiernas risk för bias bedömdes som låg risk för bias och en bedömdes som måttlig risk för bias. Sammanlagt ingick 103 personer i de fyra inkluderade studierna. Evidensgraderingen resulterade i väsentlig effekt osannolik. Ingen av studierna visade någon signifikant skillnad på postprandiell inflammation efter intag av mättat fett eller fleromättat fett. Slutsats: Det finns vetenskapligt underlag för att mättat och fleromättat fett har liknande effekt på postprandiell inflammation, mätt fyra timmar efter måltid med inflammationsmarkören interleukin-6, hos friska vuxna utan obesitas. Det kan dock inte uteslutas att det finns skillnader i postprandiell respons hos andra populationer, vid annan dos eller kombination av fleromättade fetter.