Förekomsten av zoonotiska bakterier hos vilda djur i Sverige

Sammanfattning

Zoonotiska bakterier i livsmedel utgör en risk för konsumenter och viltkött som inte ska säljas på den öppna marknaden förmedlas ofta till privatpersoner utan kontroll av Livsmedelsverket. Genom övervakning av zoonoser hos vilda djur kan jägare runt om i landet tillsammans med myndigheter ta fram anpassade hygienrutiner som minskar risken att eventuellt bli sjuk vid konsumtion av vilt-kött. Arbetets syfte var att undersöka förekomsten av zoonotiska bakterier av släktena Salmonella spp., Campylobacter spp. och ESBL-producerande Escherichia coli hos vilda djur skjutna under jakt i Sverige hösten 2023. I Sverige är det statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) som övervakar viltsjukdomar. Varje år skickas tusentals djur och prover från djur in till SVA för passiv och aktiv övervakning av sjuk-domar. Viltstammens hälsoläge anses vara gott, däremot gjordes en ny upptäckt den 25 augusti 2023 då första fallet av afrikansk svinpest påvisades i Fagerstaområdet. Den afrikanska svinpesten är inte en zoonos, och orsakar därmed inte sjukdom hos människor, däremot orsakar den allvarliga problem hos vildsvinen och kan spridas till tamgrisar vilket orsakar stora problem inom tamgris-branschen. För att upptäcka och bekämpa allvarliga sjukdomar, så kallade epizootier, genomförs regelbunden övervakning och provtagning av SVA vilket möjliggör för myndigheter att snabbt sätta in åtgärder för att minska smittspridningen. Dessutom finns flera kontrollprogram för livsmedelsproducerande djur, bland annat för salmonella och campylobacter. På slakterier görs kontroller både utifrån EU:s regler och nationens egna riktlinjer. Zoonoser utgör en risk för människor men ett av de största hoten vi står inför i dagens samhälle är den ökande antibiotikaresistensen. ESBL-E. coli är en av de vikti-gaste multiresistenta bakterierna i Norden och sprids främst via fekal-oral smitta och har påvisats hos vilda fåglar i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka eventuell förekomst av Salmonella spp., Campylobacter spp. samt multiresistenta ESBL-E. coli hos vilda djur i Sverige. Resultaten av studien kommer att bidra med ökade kunskaper om förekomsten av zoonotiska bakterier hos vilda djur och om konsumtion av viltkött utgör en risk för jägare och konsumenter. I studien analyserades prover från totalt 31 vilda djur; 18 älgar (Alces alces), fyra rådjur (Capreolus capreolus), fyra dovhjortar (Dama dama), tre vildsvin (Sus scrofa), en björn (Ursidae) och en rödräv (Vulpes vulpes) från 18 olika kommuner i Sverige. Ingen av de undersökta bakterierna kunde påvisas i något av proven. Resultatet av denna studie och resultat från tidigare svenska undersökningar, tyder på att vilda djur i Sverige utgör en begränsad risk för spridningen av salmonella, campylobacter och ESBL-E. coli till människa. Tidigare svenska studier har dock påvisat salmonella hos vildsvin och campylobacter samt ESBL-E. coli hos vilda fåglar. I denna studie ingick inte provtagning av vilda fåglar och enbart prover från 31 djur analyserades. Dessa begränsningar innebär svårigheter att dra slutsatsen att bakterierna inte förekommer hos djurslagen. Däremot kan vi konstatera att de under-sökta djuren inte var bärare av bakterierna. Dessa resultat stöder, tillsammans med tidigare svenska undersökningar, att de undersökta djurslagen utgör en relativt liten risk för jägare och konsumenter.