"Formel 1 lag Ferrari går i konkurs - clickbait?" : En kvantitativ studie om användningen av clickbait i motorsportartiklar

Sammanfattning

Denna studie har som syfte att undersöka användningen av clickbait i sportjournalistik och mer specifikt motorsport och Formel 1 artiklar. Studien undersöker artiklar ur två länder; Finland och Storbritannien. Ur dessa länder har det valts ut en kommersiell nyhetstidning per land; Ilta-Sanomat från Finland och The Guardian från Storbritannien. Detta har gjorts för att kunna få en förståelse om skillnader och likheter i användningen av clickbait i F1 artiklarna som är publicerade i dessa nyhetstidningar år 2021. För att undersöka skillnader och likheter har det skapats två frågeställningar; en för att se i vilken utsträckning det finns skillnader och den andra för att se utsträckningen av likheter. Teoretiska ramverk och tidigare forskning har plockats fram för att stödja studien och för att ta fram variabler om vad clickbait består av. Tidigare forskning om clickbait och sensationalism hjälper till att identifiera vad clickbait kan bestå av och ger även insikt i varför clickbait möjligen används (Lischka & Graz, 2021; Otto et al., 2016; Molek-Kozakowska, 2013). Simmons (2019) bidrar till förståelse om hur journalistikens integritet har utvecklats åt både positiva och negativa håll under den digitala utvecklingen. Metrics och real time metrics hjälper till att visa en orsak för varför clickbait används av nyhetsredaktioner, då dessa mätvärden kan visa redaktionerna antal clicks, engagemang eller besökarantal på webbsidan i realtid (Tenor, 2025; Thurman & Myllylahti, 2009). Hallin och Mancinis (2004) teori om mediesystem ger en förståelse om olika mediesystem och vad de innebär. Teorin visar vilka eventuella skillnader och likheter det kan finnas mellan de olika ländernas nyhetstidningar på basis av vilket land och därmed vilket mediesystem landet tillhör. Teorin om nyfikenhetsgap ger förståelse om hur rubriker skapas med tanken att utelämna en del av informationen så läsare blir nyfikna och klickar för att läsa hela artikeln (Loewenstein, 1994). Guo et al. (2024) och Biyani et al. (2016) visar att skiljetecken, arabiska siffror och versaler är något som används i clickbaitrubriker för att bland annat förmedla emotioner och väcka uppmärksamhet. Enligt Poole (2013) används listor för att göra texter mer lättlästa och lättare att lusläsa. Nyhetsvokabulärens förändring kan ses i artikelrubriker och som en del av clickbaitrubriker, då det kan ses en alltmer informell ton i artiklar och mer direkt tal i rubriker (Patterson, 2000). Information och rage bait ger förståelse om hur rubriker med flit skapas för att väcka reaktioner och känslor som exempelvis ilska (Shin et al., 2025). Teorin om hyperboler bidrar till förståelsen om hur hyperboler kan se ut och hur det kan kopplas till clickbait och sensationalism (Berman, 2021; Burges & de Graaf, 2013). Teori om framåtpekande rubriker visar att rubriker kan byggas för att hänvisa till något läsaren senare får lära sig om, alltså genom att klicka på artikeln och läsa den (Blom & Hansen, 2015). Metoden som studien använder är kvantitativ innehållsanalys. Detta för att kunna analysera en större mängd data, artiklar, på en ytligare nivå. Urvalet som utförs är ett obundet slumpmässigt urval, där alla enheter i populationen har en lika stor chans att komma med i studien (Karlsson & Johansson, 2019). Efter det görs det en avgränsning i tidsramen, för att få ett relativt nytt innehåll. Den avgränsade tidsramen är 2019–2024och ur den slumpas det ut år 2021. Därefter har det utförts ett totalurval, alltså alla enheter ur tidsramen 1 januari 2021 till 31 december 2021 samlas in och kodas. Det slutliga antalet analysenheter är 436. Resultaten i studien visar att majoriteten av variablerna faller under skillnader och enbart två av variablerna kan ses bestå av likheter. De största skillnaderna som kan ses gäller användningen av skiljetecken, siffror eller versaler, där Ilta-Sanomat kan ses använda detta mönster i 91% av sina F1 artiklar publicerade under 2021. Likheter kan däremot ses i användningen av listor och siffror i listsyfte och i att rubriken stämmer med innehållet, där enbart några få artiklar från båda tidningarna använde sig av dessa mönster. Med andra ord visar studien att skillnaderna är större än likheterna mellan de två tidningarna, även om båda tidningarna är kommersiella bolag. Dock kan det ses att det inte är möjligt att identifiera ifall skillnaderna beror på mediesystem, medietyp eller något helt annat.