Från elev till avvikare : - En studie om hur staten bidrar till konstruktionen av avvikande elever i svensk skola

Sammanfattning

Denna studie undersöker hur staten, genom statens offentliga utredningar (SOU), bidrar till att konstruera elever med så kallat avvikande beteende i den svenska skolan. Utgångspunkten är att skolan inte enbart är en pedagogisk institution utan även en normskapande arena där föreställningar om normalitet och avvikelse produceras och reproduceras. Studien syftar till att undersöka hur föreställningar om normalitet och avvikelse framträder i statliga problemformuleringar samt hur särskiljning av elever från ordinarie undervisning kan förstås i relation till exkludering och inkludering. Studien genomförs som en kvalitativ dokumentstudie där empirin består av sex statliga utredningar från två tidsperioder, 1950talet samt 2020-talet. Analysen utgår från en kritiskt socialkonstruktivistisk vetenskapsfilosofisk ansats där stämplingsteori, antiförtryckande utbildning och stigmateori används som analytiska verktyg. Genom en teoretisk tematisk analys identifieras återkommande mönster i hur elever beskrivs, kategoriseras och hanteras. Resultatet visar att elever som inte lever upp till skolans normer, konsekvent framställs som problematiska och riskfyllda. Elever konstrueras och kategoriseras utifrån sina beteenden och förmågor genom ett moraliserande och patologiserande språkbruk. I både historiska och samtida statliga utredningar framträder tydliga ideal om ordning, anpassning och önskvärt beteende. Särskiljning av elever från ordinarie undervisning genom avstängning och placering i akutskola framställs som nödvändiga åtgärder för att upprätthålla trygghet och studiero, samtidigt som dessa insatser riskerar att bidra till exkludering och stigmatisering. Studien visar att inkluderingsidealet präglas av otydlighet vilket möjliggör legitimering av exkluderande praktiker. Detta orsakar reproduktion av begränsade normalitetsideal och konstruktion av vissa elever som avvikande. Resultaten visar en spänning mellan skolans inkluderingsideal och dess organisering, vilket är av betydelse för utbildningspolitik och socialt arbete.