Från hem till vårdmiljö – äldres upplevelser av hemmet när deras partner vårdas där : En icke-systematisk litteraturöversikt

Sammanfattning

Bakgrund I takt med att den svenska befolkningen blir allt äldre ökar också antalet äldre som vårdas i det egna hemmet. Vanliga bostäder omvandlas därmed till vårdmiljöer för att tillgodose såväl den sjukes som vårdpersonalens behov. Men hur upplever de partners som också bor i hushållet, hemmets fysiska och psykosociala omvandling till vårdmiljö? Ur ett omvårdnadsperspektiv är det viktigt att förstå för att kunna möta de anhörigas behov och anpassa stöd och insatser så att hälsa främjas och sjukdom förebyggs – för hela hushållet. Syfte Syftet var att beskriva äldre anhörigas upplevelser av att det gemensamma hemmet förändras till en vårdmiljö, när deras partner vårdas där. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt av tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ metodansats. Artiklarna identifierades genom databassökningar i PubMed och CINAHL. För kvalitetsgranskning av artiklarna användes Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Därefter sammanställdes och analyserades materialet genom en integrerad dataanalys. Resultat Fem övergripande kategorier identifierades: Förändrad hemkänsla, Emotionell belastning, Tacksamhet och frustration, Ansvar och uppoffring samt Bekvämlighet och trygghet. Resultaten visar att äldre anhöriga upplevde flerdimensionella utmaningar i samband med hemmets omställning till en vårdmiljö. Osynliggörande, kontrollförlust och kränkningar av den privata sfären skapade frustration, stress, otrygghet och ett behov av att fly hemmet. Kontinuitet, lyhördhet, tydlig kommunikation och ett personcentrerat förhållningssätt framstår som avgörande för att värna de anhörigas hälsa och välmående. Slutsats Studien visar att hemkänslan påverkas när hemmet omvandlas till vårdmiljö. Anhöriga beskriver en vardag präglad av ansvar, uppoffringar och emotionell belastning, men också av tacksamhet och trygghet när hemvården fungerar väl. Det finns lärdomar att dra utifrån dessa goda exempel och möjlighet för vården att påverka samspelet mellan människa och vårdmiljö på ett mer hälsofrämjande sätt, både fysiskt och psykosocialt.