Från skyddsobjekt till samhällshot : En kvalitativ studie om framställningen av unga lagöverträdare, ungdomsfängelse samt barnets bästa

Sammanfattning

Den 1 juli 2026 förväntas lagförändringar gällande sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott och skärpta regler för unga lagöverträdare träda i kraft. Förslaget har väckt starka reaktioner, vilket tydligt framgår i nyhetsmedias rapportering. I en tid präglad av kriminalpolitiska förändringar, där unga blir föremål för alltmer repressiva åtgärder, syftar denna studie till att undersöka hur unga lagöverträdare, ungdomsfängelse och barnets bästa framställs i svensk nyhetsmedia. Studien utgår från Stuart Halls representationsteori och genomförs inom ramen för en socialkonstruktionistisk ansats. Empirin består av fyrtio digitala publikationer från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och SVT Nyheter publicerade mellan år 2025 och 2026. Materialet analyserades genom en kvalitativ dokumentstudie med tematisk analys, där tre huvudteman identifierades: synen på unga lagöverträdare, synen på ungdomsfängelse samt framställningen av barnets bästa. Resultatet visar att unga lagöverträdare huvudsakligen framställs som antingen hot eller offer, präglat av en ambivalens kring barns ansvar och skyddsbehov. Ungdomsfängelse beskrivs både som ett skydd för samhället och ungdomen samt som en bristande och skadlig åtgärd. Barnets bästa framställs som en tolkningsbar, flexibel och hegemonisk princip. Det beskrivs dels som en rättighet som bättre uppfylls innanför än utanför fängelse, dels som något som står i strid med inlåsning av unga lagöverträdare. Därmed bidrar denna studie till viktiga insikter då den belyser mångsidiga tolkningar av principen om barnets bästa. I studien uppvisas hur principen tenderar att användas retoriskt snarare än praktiskt vägledande, vilket kan skapa ambivalens och problematisera det sociala arbetets praktik med barn och unga.