Frikopplad jämställdhet : En analys av hur jämställdhet tar sig uttryck och formas av organisatoriska strukturer, normer och praktiker i en mansdominerad verksamhet

Sammanfattning

Transport- och logistiksektorn är en av arbetsmarknadens mest könssegregerade branscher, där kvinnor är underrepresenterade i såväl operativa som ledande roller. Trots lagstiftningskrav och organisatoriska policyer kvarstår strukturella obalanser över tid. Denna studie undersöker hur ett svenskt företag inom urban logistik arbetar med jämställdhet som en del av social hållbarhet samt identifiera vilka organisatoriska faktorer som påverkar möjligheterna att öka kvinnlig representation. Studien tillämpar en kvalitativ ansats och bygger på sju semistrukturerade intervjuer med deltagare från både operativa och ledande nivåer inom organisationen. En abduktiv forskningsdesign användes, vilket möjliggjorde ett växelspel mellan empiriskt material och teoretiska ramverk. Analysen genomfördes med tematisk analys som metod. Det teoretiska ramverket kombinerar institutionell teori och begreppet frikoppling, Ackers teori om ojämlikhetsregimer, Kanters tokenismbegrepp samt social-resource-based view perspektivet. Tillsammans utgör dessa analytiska verktyg för att förstå hur könsbaserad ojämlikhet bibehålls genom organisatoriska strukturer, normer och vardagliga praktiker. Resultaten visar på ett gap mellan organisationens formella ambitioner avseende jämställdhet och dess praktiska genomförande. Jämställdhet upprätthålls primärt på en symbolisk nivå genom policydokument och värdegrunder, medan konkreta rutiner, ansvarsstrukturer och mätbara mål i stort sett saknas. Den ojämna könsfördelningen upprätthålls genom passiva rekryteringsmetoder, könsbaserade antaganden om den obelamrade arbetaren och en organisationskultur som kräver anpassning till rådande normer. Fysiska arbetsförhållanden, otillräcklig utrustning och otydliga stödstrukturer förstärker ytterligare dessa mönster. Studien drar slutsatsen att ökad kvinnlig representation inte i första hand är en fråga om individuella preferenser, utan om de organisatoriska strukturer, normer och villkor som organisationen själva skapar och upprätthåller. En meningsfull förändring förutsätter ett systematiskt integrerat jämställdhetsarbete i såväl strategiska som operativa processer.