Fuktansamling i urtagshålen för lyftankare, vid användning av korslimmat trä

Sammanfattning

Vid uppförandet av konstruktioner i korslimmat trä (KL-trä) är en god produktionsplanering, omfattande förberedelser kring fukthantering och ett bra väderskyddssystem en avgörande faktor för att säkerställa byggnadens långsiktiga hållbarhet och funktion. Konstruktioner av korslimmat trä monteras vanligtvis ihop med prefabricerade KL-träelement som lyfts upp på plats genom användning av lyftankare. Det finns flera olika metoder för användning av lyftankare, samt hantering av KLträelement. Två vanliga typer av lyftutrustningar som används beroende av vilket typ av träelement som skall monteras är Sihga Picks och Lyftskruv. Dessa metoder kräver i vanliga fall att urtagshål görs under tillverkningsprocessen. Dessa hål kan fyllas med vatten när de exponeras för nederbörd under lagring och montage, vilket i sin tur kan leda till fuktackumulering. Under monteringen kan antingen ett heltäckande eller mobilt väderskydd användas, som till exempel ett fasadmonterat väderskydd. Vid uppförande av en KL-trästomme där varken ett heltäckande eller mobilt väderskydd används, ställs mer omfattande krav på användning av tillfälliga täckskydd i form av presenning, dukar och tejpning. I de byggprojekt, där varken ett heltäckande eller mobilt väderskydd används och övrigt fuktskydd är otillräckligt, som till exempel tätningstejp som lossnar, kan nederbörd snabbt tillföra oskyddade KL-träelement stora mängder vatten. Detta vatten kan i sin tur samlas upp i håligheter och mellanrum där det har svårt att torka ut, vilket kan leda till att fukt byggs in i konstruktionen. Fukt i trä kan leda till mögel eller svampbildning, vilket försämrar träets hållfasthet, livslängd och kan orsaka hälsoproblem. En fuktupptagning i trämaterial påverkar inte bara den omedelbara hållfastheten utan kan även påverka långsiktiga mekaniska egenskaper och orsaka svällning och krympning, vilket leder till sprickbildning och deformationer. Den tillåtna maximala ytfuktkvoten vid inbyggnad av dessa element har med hänsyn till detta satts till ett gränsvärde på 18% i fuktkvot. För att öka kunskapen om användningen av olika lyftutrustningar för montering av KLträelement och undersöka påverkan av en fuktansamling i urtagshålen för lyftankare genomfördes ett experiment. Den experimentella metod som användes avser att analysera hur lång tid det tar för KL-träelementet att torka när dess urtagshål utsätts för en fuktupptagning i form av nederbörd. Experimentet genomfördes under en tidsperiod på tre veckor och syftade till att genom en tredimensionell fuktkvotsmätning med hammarsond undersöka fuktkvoten för två provkroppar av respektive lyftutrustning. Samtliga provkroppar utsattes för en fuktexponering som ska simulera vad ett KLträelement kan förväntas utsättas för under byggtiden. Resultatet visade att lyftutrustningen Sihga Picks uppnådde en högre fuktkvot jämfört med lyftutrustningen Lyftskruv, och ett värde som översteg 18% i betydligt fler mätpunkter. Störst skillnad i fuktkvot uppmättes parallellt med fiberriktningen i positioner 5, 24, 31 och 41 mm ut från urtagshålets ytterkant. Slutsatsen som kan dras är att val av lyftmetod har en tydlig påverkan på fuktnivåerna runt urtagshålet för KL-trä vid exponering för vatten. Användning av lyftskruvar som kräver en mindre urtagvolym, resulterade i en lägre fuktupptagning och en snabbare uttorkningstid både i tvär- och parallellriktning med träfibrerna.