Hållbara påföljder i internationell köprätt? - En analys av avtalsklausuler baserade på CSDDD:s krav om tillbörlig aktsamhet i förhållande till påföljdssystemet i CISG

Sammanfattning

I dagens globaliserade ekonomi förlitar sig många företag på komplexa leverantörsnätverk, vilket medför risker för kränkningar av miljö och mänskliga rättigheter. För att motverka dessa risker har EU antagit direktivet om tillbörlig aktsamhet (CSDDD). Regelverket ålägger stora europeiska företag ett bindande ansvar att identifiera, förebygga och avhjälpa negativa effekter i sina verksamhetskedjor, bland annat genom kravet på att sträva efter avtalsenliga garantier från sina affärspartners. Dessa avtalsenliga garantier väcker frågor om vad som sker vid ett avtalsbrott. Uppsatsen utreder hur påföljder för avtalsbrott i CISG – konventionen som reglerar majoriteten av den gränsöverskridande handeln – förhåller sig till CSDDD. Syftet är att utreda hur CISG:s påföljder kan tillämpas vid åsidosättandet av HREDD-klausuler baserade på direktivet. Undersökningen baseras på en rättsdogmatisk och EU-rättslig metod, med inslag av en framtidsinriktad rättsdogmatik för att analysera rättsläget i ett framväxande rättsområde med brist på praxis. Utredningen visar för det första att avtalsenliga garantier som utgångspunkt inte ska förstås som garantier i traditionell mening. I stället rör det sig om omsorgsförpliktelser där det centrala är att tillbörlig aktsamhet iakttas, inte att resultatet av processen blir att inga negativa effekter uppstår överhuvudtaget. Det framkommer också att klausulerna kan utformas på många olika sätt, utifrån vissa huvudprinciper. För det andra konstateras att ett HREDD-avtalsbrott som upptäcks först efter riskövergången som huvudregel kan kvalificeras som fel i vara enligt artikel 35 CISG, medan HREDD-avtalsbrott före riskövergången behöver behandlas som åsidosättande av biförpliktelser eller anteciperade avtalsbrott. För det tredje presenteras utmaningar med att förena CISG:s påföljdssystem med direktivet. Påföljder som prisavdrag och skadestånd riskerar att dränera leverantören på de resurser som krävs för att avhjälpa missförhållanden. Samtidigt motverkar hävning direktivets uttalade målsättning om fortlöpande samarbete och delat ansvar. Fullgörelse av HREDD-förpliktelsen och avhjälpande åtgärder för att stoppa negativa effekter framstår i stället som de mest adekvata påföljderna. Den övergripande slutsatsen är att det föreligger en spänning mellan att kompensera köparen för avtalsbrottet och CSDDD:s reparativa ändamål. Även om CISG framstår som tillämpbar på denna typ av avtalsbrott, uppmanas parterna att anpassa påföljdsregleringen avtalsvägen för att uppfylla kraven i CSDDD. Den bärande principen vid HREDD-avtalsbrott måste vara reparation framför repression.