Hemmet som sista rum: Sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slutskede i hemmet : En litteraturöversikt

Sammanfattning

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar personer i livets slutskede möter många nya utmaningar och svårigheter. När vårdmiljön flyttar in i någons hem så förändras även förutsättningarna för både sjuksköterskor, personer i livets slutskede och anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i livets slut i hemmet. Metod: Arbetet utformades som en litteraturstudie med induktiv ansats. Studien baseras på totalt 18 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL, 16 kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Dessa kvalitetsgranskades enligt Fribergs modell och SBU:s granskningsmall, materialet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier, omvårdnad i partnerskap med familjen, känslomässig närvaro i mötet samt sjuksköterskans ansvar och behov av stöd. Diskussion: Att vårda personer i livets slutskede i hemmet innebär ofta flera utmaningar och kräver stor anpassningsförmåga. Sjuksköterskor beskrev hur brist på material, begränsat utrymme och behovet av att hantera svåra samtal kunde göra arbetet krävande. Samtidigt upplevdes vården i hemmet som både meningsfull och känslomässigt tung, eftersom hemmet skulle fungera både som en trygg bostad och som en vårdmiljö. Det som framför allt underlättade arbetet var att bygga en god relation till den person som vårdades och till de anhöriga. Slutsats: Att vårda personer i livets slutskede i hemmet innebär både praktiska och emotionella utmaningar, men upplevs samtidigt som givande. Arbetet underlättas när sjuksköterskor kan skapa trygga och tillitsfulla relationer med både personer i livets slutskede och anhöriga.