Högskoleetablering och arbetslöshet - Effekter av nya lärosäten i Sveriges län 1955-2010

Sammanfattning

Denna studie undersöker hur etableringen av nya universitet och högskolor i Sveriges län under perioden 1955-2010 har påverkat arbetslösheten. Analysen baseras på statistik över antal arbetslösa från Statistiska centralbyråns Arbetskraftundersökningar samt från Arbetsförmedlingen. Den huvudsakliga teorin i fokus är humankapitalteorin som menar att investeringar i utbildning och färdigheter hos individer leder till ökad produktivitet, både hos enskilda individer och för samhället. Metoden som används i analysen är difference-in-difference (DiD). Till en början används en enklare Two-Way Fixed Effect modell för att sedan utvecklas till en mer avancerad modell. Den sistnämnda modellen har introducerats i nyare forskning och tar hänsyn till heterogena effekter i form av att etableringarna sker vid olika tidpunkter i de olika länen. Att ta hänsyn till heterogena effekter har visat sig i den senaste forskningen till och med kunna ändra tecknet på behandlingseffekten. Behandlingseffekten undersöks både för varje enskilt år efter etablering och som ett genomsnitt. Resultatet visar en signifikant genomsnittlig negativ behandlingseffekt på 6.6 %. Studien visar därmed att satsningar på högre utbildning kan ha långsiktigt positiva effekter på den regionala arbetsmarknaden och stödjer därmed humankapitalteorin.