Hur ålder och genus gestaltar kompetens i barnböcker : En kvalitativ studie i hur gestaltningen av det kompetenta barnet har förändrats över det sista århundradet i förskolans barnböcker

Sammanfattning

Denna studies syfte är att framställa hur det kompetenta barnet har gestaltats i äldre och nyare barnlitteratur som läses i förskolan och skrevs i sex utvalda tidsperioder från och med början på 1900-talet till nutiden. Uppsatsen fokuserar på olika sätt som det kompetenta barnet framträder på. Dessa synliggörs i delstudierna där delstudie 1 undersöker ämnet ur aspekten ålder medan delstudie 2 undersöker det ur aspekten genus. Undersökningen tjänar till att lyfta fram olika didaktiska implikationer som kan bli möjliga arbetssätt med böcker i förskolan utifrån studiens analyser. Inför vår studie valdes böckerna ut utifrån att de läses i förskolan och är från olika tidsperioder. Två böcker från varje tidsperiod valdes ut och dessa böcker är: Tummelisa (1835), Puttes äventyr i blåbärsskogen (1901), Pricken (1945), Känner du Pippi Långstrump? (1947), Vem ska trösta Knyttet? (1960), Lilla spöket Laban (1965), Nasse hittar en stol (1988), Vad sa pappa Åberg? (1989), Kalle med klänning (2008), När prinsessor har kalas (2010), Klappa snällt (2018) och Vems säng? (2021). Studien är av kvalitativ karaktär och lutar sig mot Vygotskijs sociokulturella teori. Genom en tematisk analys synliggörs upprepade mönster kring hur kompetens framställs med hjälp av både text och bild i böckerna. Analysen visar i delstudie 1 att det finns en återkommande åldersmaktsordning i alla tidsperioder medan aspekter som jämbördighet och självständiga barn först framträder tydligt mot slutet av 1900-talet. I delstudie 2 visar analysen att stereotyper kring genus framkommer under alla valda årtionden samtidigt som ett brytande av genusnorm endast framträder fåtal gånger med en tydligare förekomst i nutida litteratur.