Hur lång tid tar ett generationsskifte? En studie om generationsskiftens stoppklossar : en kvalitativ intervjustudie om generationsskiftens olika processer

Sammanfattning

Det sägs att det tar 15 år att fatta beslut om generationsskiften. Det kanske inte är så konstigt med tanke på att det är ett av de större och mest omfattande processerna i en lantbrukares liv. Många väntar för länge, skjuter upp processen och det bli ett arvskifte istället. Att lantbrukare lämnar över sina gårdar i hög ålder i kombination med ett generationsskifte som tar lång tid riskerar att ge konsekvenser på vår inhemska livsmedelsproduktion. De senaste 30 åren har självförsörjningen på livsmedel i Sverige minskat från 75 % ner till 50 %. Därför är det viktigt att identifiera stoppklossar så att generationsskiften inte tar för lång tid. Syftet med rapporten är att ta reda på vad svenska lantbrukare har för egna upplevelser och erfarenheter av generationsskiften. Frågan som ska besvaras är, hur lång tid tar ett generationsskifte? och finns det några stoppklossar som gör att processen stannat upp? De som valts ut för intervju är aktiva svenska lantbruksföretagare som övertagit en gård där generationsskiftet är klart. Det är en kvalitativ undersökningsmetod där personerna får dela med sig av sina åsikter och erfarenheter. Vid en lantbrukares slutfas är det dags att överlåta sin gård till någon annan, vanligast är att överlåtelsen sker inom familjen. Generationsskifte som begrepp utgår från att den nya ägaren finns inom familjen medan ägarskifte är ett, generellt sett bredare begrepp men fungerar liknande med samma process fast sker utanför familjen. Att fatta viktiga beslut är ett resultat av en process, beslutsprocesser är handlingar som leder fram till ageranden. Generationsskiften består av en mängd beslut och processer. Det teoretiska ramverkets sista del utgår från en modell som kallas beslutsprocessmodellen, en gammal klassisk modell som omarbetats och uppdaterats i omgångar för att i det här arbetet tillämpas på generationsskiften. Beslutsprocessens fem steg är uppdelat i problemidentifiering, informationssökning, utvärdering av alternativ, genomförande och utfall. I LRF:s ungdomens rapport från 2023 framgår att de i sin studie kunnat konstatera svårigheten med att kunna ha råd att köpa ut syskon och problem med att få ihop tillräckligt kapital för att genomföra en affär. I Coopermans et al. (2021) vetenskapliga artikel deltog 155 personer från 85 gårdar i hela Europa. I deras studie identifierades tre huvudsakliga faser och 14 faktorer som påverkar ett generationsskifte. I den här studien intervjuades totalt sex olika lantbrukare i mellersta och södra Sverige. De intervjuade bads uppskatta hur lång tid deras generationsskifte tagit, från planeringsstadiet till att gården helt överlåtits. De flesta uppgav att det tagit mellan 1–5 år. På frågan om de intervjuade haft erfarenhet eller upplevt att generationsskiftet avstannat, svarade majoriteten nej men påtalade samtidigt att de haft goda förutsättningar, någotsom beskrivs som framgångsfaktorer. Det är faktorer som troligtvis bidragit till, den korta tiden för beslutsprocesser. Resultatet i studien indikerar att de stoppklossar som de intervjuade upplevt bestått av både inre och yttre faktorer. För att förstå generationsskiftsprocesserna är det mycket att sätta sig in i och som kräver insikter. Det är många hinder på vägen innan ett generationsskifte är klart. I praktiken är det lantbrukarens eget ansvar att ta itu med processen och det är dennes ansvar att själv söka information och be om Sammanfattning hjälp. När överlåtelsen närmar sig är det av stor betydelse att lantbrukaren har förmågan att se helheten för att möjliggöra ett hållbart generationsskifte. Generationsskiften som inte blir bra eller sker i ”rätt tid” riskerar påverka vår framtida livsmedelsförsörjning. De studier som fördjupats inom ämnet generationsskiften och som jämförts och tillämpats i min studie är LRF:s ungdomens rapport från 2023, Coopermans, et al.,(2021) och beslutsprocessmodellen från 1968. Det som kunnat konstateras i min studie är att det funnits framgångsfaktorer som bidragit till, den korta tiden för beslutsprocesser. Det som kunnat kartläggas som framgångsfaktorer är 1. God kommunikation, 2. God planering, 3. Strategiska beslut. Ett av FN:s hållbarhetsmål, ingen hunger handlar om att trygga vår livsmedelsförsörjning. Utgångspunkten för när något anses hållbart är när de tre perspektiven ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet uppfylls. Generationsskiften som görs i tid kan bidra till FN:s hållbarhetsmål. För ett säkrare resultat skulle studien krävt fler intervjuer än de sex som deltagit i min undersökning. Urvalet begränsades till följd av kravet på att lantbruken dels förväntades vara aktiv jordbrukare, genomfört hela generationsskiftsprocessen och att genomförandet skett relativt nyligen. Slutsatsen är att majoriteten av de intervjuade som genomfört sina generationsskiften inte upplevt några stoppklossar. De som uppgav att processen stannat av ett flertal tillfällen är de som haft generationsskiften som tagit mellan 8–15 år. De som haft kortare beslutsprocess har konstaterats haft bättre förutsättningar än de med en lång. De stoppklossar som identifierats är, sjukdom inom familjen, att det saknats en tydlig eller målmedveten övertagare, oklarheter vilket av syskonen som ska ta över, tendenser till uppskjutande av generationsskiftet hos överlåtaren, generationsskiften som påbörjades alldeles för sent för att mynna ut i ett arvskifte.