Hur påverkar rekreation fågellivet i våtmarksmiljöer? : och hur kan de kombineras på bästa sätt?

Sammanfattning

Landskapsarkitektur syftar till att skydda människors och miljöns hälsa samtidigt som det arbetas för en mer hållbar framtid, på senare tid med större fokus på biologisk mångfald. Detta leder till att lösningar förväntas vara multifunktionella och alltså bistå med flera lösningar inom samma landyta. Ökningen av rekreation i naturområden sätter press på våtmarker där människor och natur försöker samexistera. I detta examensarbete har ett större fokus lagts på fåglar, eftersom de är en bra indikator på biologisk mångfald och det har upprepade gånger visats att mänsklig närvaro har en effekt på fågellivet i en våtmark – och därigenom den biologiska mångfalden som helhet. Syftet är att hitta de sårbara delarna i kombinationen av rekreation och fågelliv och att presentera lösningar på hur man kan mildra eventuella negativa konsekvenser och sträva efter multifunktionaliteten. Effekten av åtta olika parametrar på häckande fågelarter analyserades statistiskt för att skilja på deras separata och kombinerade påverkan. Det visade sig att både ekologiska och urbana aspekter påverkar fågellivet och att fåglarna i allmänhet verkar gynnas av att det inte finns människor i våtmarkerna. Som ett exempel på god praxis diskuteras dock också att människors närvaro kan ge ett viktigt, måttligt underhåll av områdena genom att boskap betar och skrämmer bort rovdjur, vilket ökar fåglarnas mångfald. Dessutom kan människor bjudas in till våtmarkerna med hjälp av små, men effektiva urbana ledtrådar som inte stör fågellivet nämnvärt och på så vis få mer ut av sin rekreation. En bra våtmark gör det alltså möjligt för människor att uppleva fågellivet och samtidigt låta fåglarna och den allmänna biologiska mångfalden frodas.