IMPLEMENTERING AV AI-VERKTYG I TIDIGT PROJEKTERINGSSKEDE - EN FALLSTUDIE INOM BYGGBRANSCHEN

Sammanfattning

Introduktion och mål – Projekteringsskedet står inför en förändring där utvecklingen av AI-verktyg utgör en central del. Byggbranschens konservativa inställning till ny teknik försvårar implementeringen. Studien syftar till att undersöka vilken inverkan artificiell intelligens har vid framtagandet av planlösningar för flerbostadshus samt hur yrkesaktiva upplever arbetet med AI-verktyg. Målet är att bidra med empirisk kunskap om hur AI-verktyg kan användas i projekteringsskedet samt vilka möjligheter och begränsningar som uppstår i praktisk tillämpning. Metod – Två kvalitativa metoder tillämpas för att besvara forskningsfrågorna. Genom en fallstudie implementerades två olika AI-verktyg av tre testdeltagare hos företaget YLAB Larssons Bygg AB. För att komplettera fallstudien hölls semistrukturerade intervjuer med testdeltagare samt två nyckelpersoner från företaget. Detta tillät en djupgående förståelse av företaget och implementeringens inverkan på arbetsprocesser samt yrkesroller. Resultat – Testdeltagarna utgick från ett byggnadsprojekt för att undersöka hur AIverktygen kunde generera planlösningar för ett flerbostadshus. För att kunna använda resultatet från genereringarna krävdes handpåläggning och justeringar. Testdeltagarna uppgav delade upplevelser av AI-verktygens användbarhet. Nyckelpersoner uppgav sig positiva till implementering men insåg att det kommer vara en långsam framfart. De såg även att AI-verktyg kan förändra byggbranschen. Analys – Resultatet indikerar att AI-verktygens huvudsakliga styrka ligger i tidiga skeden av projekteringsarbetet. AI-verktygen optimerade idégenereringen men testdeltagarna upplevde ingen faktisk tidseffektivisering eftersom handpåläggning krävdes för att resultatet skulle uppnå tillräckligt god kvalitet. YLAB ligger långt bak vad gäller implementering av AI-verktyg trots hög digital mognad, vilket kan förklaras utifrån deras behov av affärsnytta. Diskussion – Hög digital mognad är inte tillräckligt för att uppnå en lyckad implementering av AI-verktyg utan organisatoriska och kunskapsrelaterade faktorer har stor påverkan. Fallstudien förtydligar implementeringen som en lång och problematisk process på grund av utdragna arbetsprocesser och höga krav på kontroll. Den relativt korta testperioden sågs som negativ och att tidseffektiviseringen kan förbättras med fysiskt stöd vid inlärningen. Med väl anpassade metoder utifrån studiens frågeställningar stärktes den interna validiteten. Reliabiliteten i studien är relativt god men kan påverkas då AI utvecklas snabbt och verktygen kan komma att förbättras markant inom de närmsta åren.