Industriellt byggande med trä som bas för energi- och klimatsnåla byggnader : Mot EU:s nya EPBD-krav och Zero-Emission Buildings (ZEB)

Sammanfattning

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Europas energianvändning och växthusgasutsläpp, vilket har lett till skärpta krav genom EU:s reviderade Energy Performance of Buildings Directive (EPBD). Från år 2030 ska nya byggnader uppfylla krav för nollutsläppsbyggnader (ZEB) och begränsa sin klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Samtidigt finns ett stort behov av nya bostäder i Sverige, vilket ställer krav på resurseffektiva och skalbara byggmetoder. Industriellt träbyggande lyfts fram som en möjlig lösning, men kunskapen är fortfarande begränsad kring hur materialval, byggsystem och energieffektiviseringsåtgärder påverkar byggnadens totala klimatpåverkan och möjligheten att uppfylla framtida ZEB-krav. Mot bakgrund av denna kunskapslucka syftar studien till att bidra till utvecklingen av energieffektiva och klimatsnåla flerbostadshus i trä, i linje med EU:s reviderade EPBD och kommande krav på nollutsläppsbyggnader. För att uppnå detta besvaras följande forskningsfråga: Hur påverkar olika utformningsstrategier inom industriellt byggande med trä som stommaterial sambandet mellan energiprestanda och klimatpåverkan i relation till framtida ZEB-krav enligt EPBD? Studien bygger på en kvantitativ fallstudie baserad på ett representativt industriellt producerat flerbostadshus i trä, vilket utgör underlag för energisimuleringar och livscykelbaserade klimatberäkningar av tio energieffektiviseringsåtgärder. Fallstudien kompletteras med kvalitativa inslag i form av en fokusgrupp, dels för urval av energieffektiviseringsåtgärder, dels för bedömning av åtgärdernas implementerbarhet i den industriella byggprocessen. Analyserna baseras på två hypotetiska byggnadsorter, Kiruna och Stockholm, för att undersöka hur geografisk placering påverkar utformningen mot ZEB. Resultaten visar att ytterligare energieffektivisering av studieobjektet ger begränsad energibesparing samtidigt som flera åtgärder leder till ökad klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. De mest gynnsamma resultaten uppnåddes för åtgärder kopplade till värmeförsörjning, särskilt bergvärme och spillvattenvärmeväxlare, medan exempelvis solceller, aerogelisolering och effektivare FTX-system uppvisade högre klimatpåverkan än basfallet. Resultaten indikerar även att geografisk placering och val av systemgräns har stor betydelse för hur åtgärdernas klimatnytta bör bedömas. Studien visar vidare att utvecklingen mot energi- och klimatsnåla byggnader inom industriellt träbyggande inte enbart bör fokusera på ytterligare energieffektivisering. För byggnader som redan uppvisar hög energiprestanda framstår istället resursbesparing, minskade materialmängder och klimatoptimerade materialval som mer betydelsefulla strategier för att minska den totala klimatpåverkan. Samtidigt visar resultaten att vissa energieffektiviseringsåtgärder fortfarande kan vara klimatmässigt motiverbara ur ett livscykelperspektiv, särskilt beroende på geografisk placering och valt systemperspektiv. Studien belyser därmed behovet av regelverk och bedömningsmetoder som i större utsträckning beaktar byggnaders totala klimatpåverkan över hela livscykeln.