Ingen sol? Låna av grannen - En analys av energidelning i energigemenskaper och dess påverkan på lågspänningsnät

Sammanfattning

Dagens samhälle rör sig mot en alltmer elektrifierad och grönare värld. Detta medför betydande förändringar för Sveriges elsystem. En växande andel väderberoende produktion, såsom vind och solkraft, skapar en ojämnare och mer oförutsägbar elproduktion än tidigare. Ökad elektrifiering av industrisektorn leder till högre efterfrågan på el, och antalet elbilar ökar, vilket förändrar både transportsektorn och hushållens konsumtion. Detta sammantaget ställer nya krav på elsystemet, och omställningen har gått snabbt. Det finns nu ett starkt fokus på att utnyttja elnätet mer effektivt. Som svar på dessa utmaningar har energigemenskaper vuxit fram som en organisationsmodell för att bidra till effektivare nätanvändning och minska överföringsförluster. Potentialen hos energigemenskaper är ännu inte fullt ut utforskad, trots ett växande intresse från både företag och beslutsfattare. Syftet med denna studie är att undersöka de potentiella nätnyttor som energigemenskaper kan bidra med. För att besvara detta har både en kvalitativ och en kvantitativ analys genomförts. Tre grupper av hushåll och andra fastigheter anslutna till olika nätstationer i norra Sverige har modellerats och analyserats för att undersöka hur dessa skulle fungera som energigemenskaper. Modellen baseras på förbrukningsdata från kunderna och simulerad solproduktion, kombinerat med ett delat batteri och laststyrning. Studien syftar till att undersöka om dessa fiktiva energigemenskaper kan bidra med olika nätfördelar, och vilken roll flexibilitet spelar i dessa fördelar. För att besvara frågor som den kvantitativa delen inte kunde hantera har intervjuer genomförts med personer med expertkunskap inom området. Resultaten visar att energigemenskaper kan bidra med vissa nätfördelar, men att potentialen är starkt beroende av gemenskapens sammansättning, installerad kapacitet och tillgängliga flexibla resurser. Utan flexibilitet är förmågan att reducera effekttoppar begränsad, men energidelning kan öka självförsörjningsgraden och minska exporten under soliga dagar. Ökad flexibilitet förbättrade alla nyckeltal, där batterilager gav den största förbättringen. Laststyrning visade sig också lovande i vissa fall. Ur ett nätperspektiv är virtuell och fysisk delning i stort sett likvärdiga, men ett parallellt likströmsnät kan, när det är strategiskt placerat, avlasta lokala flaskhalsar på ett sätt som virtuell delning inte kan. Denna studie bidrar till en ökad förståelse för hur energigemenskaper kan utformas för att maximera nätnyttorna, och belyser flexibilitetens centrala roll för att uppnå dem. Resultaten hoppas kunna användas som ett underlag för nätoperatörer och framtida energigemenskaper att bättre utvärdera möjligheterna och begränsningarna med implementering av energigemenskaper.