"Ingen tänkande människa vill väl kasta barn i fängelse" - En kritisk diskursanalys av offentliga dokument kring inrättandet av ungdomsfängelser

Sammanfattning

Den 1 juli 2026 förväntas Kriminalvården stå klara med barn- och ungdomsavdelningar för unga lagöverträdare i åldern 13–17 år. Syftet med denna studie är således att undersöka kriminalpolitiska dokument vad gäller unga lagöverträdare och inrättandet av ungdomsfängelser i Sverige. Studien ämnar att belysa, genom en kritisk diskursanalys i linje med Faircloughs (2012 & 2018) tredimensionella modell, hur unga lagöverträdare konstrueras samt hur repressiva åtgärder legitimeras i en samtida kriminalpolitisk kontext. Det teoretiska ramverket utgår ifrån Garlands (2002) The Culture of Control och Becks (1992) Risk Society: Towards a New Modernity. Empirin utgörs av fyra offentliga dokument som berör kriminalpolitiska frågor kopplade till unga lagöverträdare, däribland inrättandet av ungdomsfängelser. Empiri och teori har relaterats till varandra genom ett abduktivt arbetssätt. Analysen visar hur unga lagöverträdare i allt högre grad konstrueras som rationella säkerhetsrisker snarare än skyddsvärda barn, vilket legitimerar skiftet från vård till ungdomsfängelser i Sverige. Genom att omförhandla barnrättsliga principer och betona samhällsskydd framför rehabilitering, speglar politiken en bredare repressiv vändning där välfärdslogik underordnas kontroll och riskhantering. Denna diskursiva förändring vinner även stöd i den mediala debatten. Studien efterlyser framtida forskning om de faktiska konsekvenserna av lagen och dess intersektionella aspekter.