Kommuners förhållningssätt till förtätning, medborgarnas boendepreferenser och marknaden : En fallstudie av tre svenska kommuner

Sammanfattning

Förtätning är idag en vanligt förekommande princip om den rumsliga organiseringen inom den fysiska planeringen, inte minst inom översiktsplaneringen. Det finns dock en debatt om förtätning som inte är särskilt positiv inställd till den principen. Undersökningar av ungas boendepreferenser samt ökningen av småhuspriserna antyder tillsammans att förtätning och den täta staden inte nödvändigtvis är det som medborgarna främst efterfrågar. Gällande denna diskrepans mellan vad för samhällen som planeras och vad som tenderar att efterfrågas, är vidhållandet till förtätning som princip om den rumsliga organiseringen ett uttryck för en förtätningsdoktrin eller ett stigberoende? Detta arbete syftade till att undersöka hur svenska kommuner förhåller sig till förtätning, medborgarnas boendepreferenser och marknaden i översiktsplaneringen. Undersökningens teori utgjordes av stigberoende och planeringsdoktriner utgjorde undersökningens centrala begrepp. Undersökningen utformades som en fallstudie där Linköping kommun, Malmö stad och Sundsvall kommun utgjorde fallen. Dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer var undersökningens datainsamlingsmetoder och kvalitativ innehållsanalys var dess analysmetod. Empirin i undersökningen utgjordes av respektive kommuns aktuella översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram samt intervjuer med översiktsplanerare från respektive kommun. Undersökningen visade att det varken gick att påstå att det finns förtätningsdoktriner eller stigberoende i de tre kommunerna, alla kriterier uppfylldes inte. Det fanns dock tendenser till stigberoende i Linköping kommun och Malmö stad. Undersökningen visade ytterligare att även om kommunerna hade positiva förhållningssätt till förtätning som princip, uppmärksammade två kommuner utmaningar kring principen. Det fanns även en tveksamhet bland två kommuner gällande huruvida förtätning alltid är den bästa principen. Kommunerna hade ambitioner att möta medborgarnas preferenser men hade av olika skäl svårt att möta dessa. Informanterna från kommunerna hade inlyssnande förhållningssätt till medborgarnas preferenser men de hade samtidigt svårt att beskriva vad medborgarna efterfrågar. Kommunerna förhöll sig inte direkt till marknaden och bostadspriserna. Det fanns dock en medvetenhet om prisläget, även om dess del översiktsplaneringen inte var särskilt framträdande. En bristande koppling mellan bostadsförsörjningsprogrammen och översiktsplaneringen tenderade att finnas, följande kunde tolkas bidra till de svårigheter kommunerna hade gällande sina ambitioner att möta medborgarnas efterfrågan och behov.