Kompetensutveckling och arbetsplatslärande inom HVB: Ur ett medarbetarperspektiv

Sammanfattning

Syftet med studien har varit att undersöka hur medarbetare inom HVB upplever kompetensutveckling i förhållande till främjande och begränsande faktorer, anpassning till lärandebehov samt hur deras tidigare erfarenheter och kunskaper tas tillvara i kompetensutvecklingsprocessen. Tidigare forskning har visat att kompetensutveckling och lärande i arbetslivet sker genom såväl formella som informella lärandeaktiviteter och är centralt för organisationers möjlighet till utveckling. Studien har utgått från- och analyserats med hjälp av den vuxenpedagogiska teorin Andragogy in Practice. Teorin har genom sina sex antaganden om vuxnas lärandeprocesser bidragit till en ökad förståelse för medarbetarnas upplevelser av kompetensutveckling och lärande inom HVB. Studien har utgått ifrån en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer med medarbetare från sex olika HVB-verksamheter inom både kommunal och privat sektor. Samtliga intervjuer transkriberades och materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att faktorer som bland annat kollegialt erfarenhetsutbyte, motivation och organisatoriskt stöd främjar kompetensutvecklingen inom HVB. Medan ekonomiska förutsättningar, tidsbrist och bristande uppföljning begränsar kompetensutvecklingen. Den formella kompetensutvecklingen upplevs motsvara medarbetarnas lärandebehov, då den har en nära anknytning till det praktiska arbetet. Upplevelsen av huruvida tidigare erfarenheter och kunskap tas tillvara i kompetensutvecklingsprocessen skiljer sig åt mellan respondenterna. Slutligen framgår det att formellt och informellt lärande samverkar på ett sätt som är avgörande för kompetensutvecklingens effektivitet inom HVB.