Konsumenters beslut på bostadsmarknaden vid hög och lågkonjunktur

Sammanfattning

Under 2021 gick Sverige in i en lågkonjunktur som påverkar enskilda individer och dess ekonomi. Vid lågkonjunkturen påverkades de ekonomiska förhållandena i Sverige vilket gjorde att konsumenter ställdes inför höjd inflation och förändrade ekonomiska förutsättningar. Till följd av stigande räntor och minskad köpkraft hos individer påverkades bostadsmarknaden av lågkonjunkturen. Tidigare forskning visar att olika ekonomiska perioder påverkar konsumentbeteenden och hur konsumenters köpbeslutsprocess ser ut. Det finns en stor mängd forskning inom ämnet köpbeslutsprocessen och dess olika steg. Det finns dock begränsad forskning som visar på skillnaden mellan köpbeslutsprocessen i hög- respektive lågkonjunktur. Syftet med följande studie är därmed att undersöka hur köpbeslutsprocessen för konsumenter på bostadsmarknaden skiljer sig vid en hög- respektive lågkonjunktur. Forskningsmetoden är kvantitativ med en deduktiv ansats och är baserad på data insamlad från en webbenkät som skickats ut till personer som köpt bostad mellan åren 2015 och 2024. Urvalet delades in i två grupper som representerade högkonjunktur, åren 2015 till 2021, och lågkonjunktur, åren 2022 till 2024. För att undersöka om det finns en skillnad i köpbeslutsprocessen för konsumenter som köpt bostad i en hög- respektive lågkonjunktur har t-test genomförts. Studien visar att konsumenter ägnar mer tid åt informationssökande avseende sitt bostadsköp under lågkonjunktur och upplever köpbeslutet som en större risk jämfört med de som köp bostad under en högkonjunktur. Dessutom visar studien att konsumenter som köpt bostad under en lågkonjunktur tenderar att välja sitt förstahandsval. Uppsatsens språk i resterande del är svenska.