Kornfluga (Chlorops pumilionis) : biologi, skadeverkan och bekämpning i Sverige

Sammanfattning

Kornflugan (Chlorops pumilionis) är en relativt ny skadeinsekt i Sverige där de första allvarliga angreppen observerades 2019 i vårvetefält i Skåne, Halland och Blekinge. Sedan dess har kornflugan fortsatt vara en etablerad skadegörare i dessa områden och även på vissa platser i Mellansverige. Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturgenomgång sammanfatta kornflugans biologi, skadeverkan och möjliga bekämpningsåtgärder samt identifiera kunskapsluckor och möjliga områden för fortsatt forskning i Sverige. Kornflugan angriper flera olika arter inom familjen gräsväxter och av spannmålsgrödorna är det vete, korn, råg och rågvete som kan angripas. Trots namnet är det dock främst i vårvete som angrepp av kornflugan kan orsaka betydande skördeförluster och där det kan vara motiverat med kemisk bekämpning. Angrepp i höstvete är också relativt vanligt men där brukar veteplantorna kunna kompensera väl för skadorna genom att skjuta nya sidoskott och angreppen brukar därför inte påverka den slutliga skörden. Kornflugan har två generationer per år. Vårgenerationens vuxna flugor kläcks från sina puppor i maj – juni och lägger ägg på vårsäd. Höstgenerationens vuxna flugor kläcks i juli – augusti och lägger ägg på höstsäd. Det är kornflugans larver som orsakar skada genom att gnaga på plantan, men skadebilden skiljer sig åt mellan angrepp på höstsäd och vårsäd. Vårens larver kryper in i den översta delen av strået och orsakar hämmad längdtillväxt och skador på axet som kan bli missbildat och stanna i holk. Höstens larver tar sig in i skottbasen för att övervintra och orsakar uppsvälla skott som dör framåt våren när larven förpuppar sig. Puppglansstekeln Stenomalina micans och brackstekeln Coelinus niger utgör naturliga fiender till kornflugan genom att angripa larverna som parasitoider. Förebyggande bekämpningsåtgärder som kan användas är anpassad såtidpunkt, odling av motståndskraftiga sorter, kontroll av alternativa värdväxter samt gödsling för att gynna tillväxt och utveckling. Besprutning med pyretroiden Nexide kan användas som direkt bekämpning och bekämpningsrekommendationer från Jordbruksverket finns för höstvete och vårvete. Höstvete bekämpas sällan men det kan vara motiverat om det förekommit kraftiga angrepp i området tidigare år och om det finns ägg på mer än häften av plantorna när de är i 1–2 bladsstadiet (DC 12). I vårvete saknas bekämpningströskel helt. De kunskapsluckor och områden för framtida forskning i Sverige som identifierats rör kornflugans livscykel, de naturliga fiendernas roll, utbredning och biologi, motståndskraftiga sorter samt utveckling av mer omfattande bekämpningsrekommendationer för kemisk bekämpning.