Uppsats

Läkarstudenters kunskap om och inställning till den svenska FaR-metoden

Kandidat-uppsats

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa

Publicerad: 2022

Språk: Svenska

Nyckelord

klicka för att söka

⌕läkarutbildning ⌕FaR ⌕Fysisk aktivitet på recept ⌕PAP ⌕läkarstudenter ⌕Physical activity on prescription ⌕Medical Students

Sammanfattning

Syfte Syftet med studien var att undersöka kunskapsläget gällande arbetsmetoden Fysisk aktivitet på recept bland läkarstudenter vid svenska universitet. Därtill var syftet att undersöka läkarstudenters inställning till Fysisk aktivitet på recept. Frågeställningar Frågeställningarna var följande: Hur ser kunskapsläget ut bland läkarstudenter i Sverige gällande Fysisk aktivitet på recept? Vilken inställning har läkarstudenter i Sverige till Fysisk aktivitet på recept? Finns det några skillnader i läkarstudenters självupplevda kunskap om och inställning till Fysisk aktivitet på recept beroende på kön, ålder, termin, universitet och egen fysisk aktivitetsnivå? Metod En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign valdes för att kartlägga läkarstudenternas kunskaper och inställning. Studien riktade sig till läkarstudenter på termin 3-11 vid sex av sju svenska lärosäten som erbjuder en läkarutbildning. Enkäten bestod av kunskaps- och inställningsfrågor samt bakgrundsfrågor angående deltagarnas kön, födelseår, utbildningsort, termin och fysiska aktivitetsnivå. Datainsamlingen pågick från femte januari till sjätte februari år 2022. Resultat Kartläggningen baserades på 477 inkomna svar och visade på en positiv inställning till FaR- metoden bland läkarstudenterna. Däremot sågs en generell låg självupplevd kunskap bland studenterna. Det var få som uppgav att de hade kunskap gällande de fem beståndsdelarna i FaR- metoden samt var de kunde hitta stöd för rätt ordinering vid förskrivning av FaR. Vidare svarade majoriteten av respondenterna att de inte vet hur man förskriver FaR. Vid analys av skillnader gällande kunskap och inställning kunde en skillnad ses mellan universitet. Det kunde även noteras en skillnad i självupplevd kunskap mellan terminer. Beträffande kön, ålder och fysisk aktivitetsnivå kunde ingen signifikant skillnad påvisas. Dock fann man ett positivt samband mellan inställning och fysisk aktivitetsnivå. Slutsats En positiv inställning till och en låg självupplevd kunskap om FaR kunde noteras bland läkarstudenterna. För att kunna använda FaR-metoden krävs kunskap. Mer kunskap om FaR- metoden skulle troligen bibehålla eller öka framtida läkares övertygelse om metodens användbarhet samt bidra till en mer frekvent och bredare användning av den. Således har läkarutbildningarna en möjlighet att påverka framtidens hälsofrämjande arbete gällande fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvård.