LH-peaken hos tik : sker den när vi tror?

Sammanfattning

Att bestämma optimal tidpunkt för parning eller artificiell insemination av tik är många gånger en utmaning. LH-peaken används som indirekt indikation på en stundande ägglossning men i stället för att mäta LH direkt används analys av progesteron för att påvisa LH-peaken. På Universitets-djursjukhuset anses progesteronkoncentrationen 6–9 nmol/L motsvara LH-peaken, ett intervall som tagits fram med en äldre analysmetod än den som används idag. Syftet med denna studie var att ta reda på om LH-peaken verkligen sker när vi tror. För detta har blodserum samlats från 38 blodprovstagningar på tikar som vid besök på UDS reproduktionsavdelning fått progesteron analyserat. Avidentifierade prover med progesteron inom intervallet 2–12 nmol/L har därefter analyserats med Witness LH. Witness LH är ett snabbtest som påvisar koncentrationer av LH över 1 ng/ml. Resultaten har analyserats både okulärt och genom digital färganalys där ljusstyrkan i den mörkaste nyansen i testets kontrollinje i ett fotografi jäm-förts med motsvarande i testlinjen. Skillnaden i ljusstyrka mellan linjerna har angetts i differensen L utifrån nyansernas HSL-koder. För de 38 serumproverna erhölls inget positivt resultat med Witness LH, LH-peaken kunde alltså inte identifieras i studien. En stor variation i differens sågs bland resultaten, för en del prover var skillnaden mellan test- och kontrollinje mycket mindre än för andra prover. I resultatet gjordes tolkningen att dessa prover tagits från individer som befann sig närmre LH-peaken. Resultaten tyder på att LH-peaken inte kan antas förekomma inom intervallet 6–9 nmol/L hos samtliga individer. Det finns utifrån resultatet även anledning att misstänka att LH-peaken snarare sker tidigare än vi tror. Inga säkra slutsatser kan dock dras utifrån studien, för detta krävs vidare forskning med ett större underlag.