Sammanfattning

Dagens styrningssystem är ofta otillräckliga för att säkerställa ett långsiktigt skydd av naturen. Vättern utgör ett uppmärksammat fall där civilsamhället har lyft behovet av stärkt skydd såsom naturens rättigheter för att bättre hantera de hot sjön står inför. Studien analyserar därav aktörers syn på miljöstyrningen av Vättern genom att undersöka aktörers uppfattningar om det nuvarande styrsystemet samt en alternativ modell baserad på naturens rättigheter. Syftet är att identifiera de strukturella brister som präglar dagens styrsystem samt analysera om en alternativ modell baserad på naturens rättigheter skulle kunna påverka styrningens funktionalitet. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ fallstudie baserad på en enkät med 16 respondenter. Respondenterna representerade fem centrala aktörsgrupper i Vätterns avrinningsområde: kommuner, länsstyrelser, nationella myndigheter, företag och ideella organisationer. Materialet analyserades genom en abduktiv tematisk analys med stöd av Elinor Ostroms åtta designprinciper för hållbar förvaltning samt teorier om governance. Analysen visade att Vätterns nuvarande styrningsstruktur inte fullt ut uppfyller kriterierna för ett robust system. De identifierade bristerna rör otillräcklig samverkan mellan aktörer, otydliga gränser och ansvarsfördelningar, avsaknad av lokala konfliktlösningsmekanismer samt olika intressen inom systemets institutionella nivåer. Analysen visade även att inställningen till en alternativ modell baserad på naturens rättigheter är splittrad, där aktörer antingen betonar konceptets potentiella styrkor eller de problem som kan uppstå vid implementering. Slutsatsen pekar på att en förändring av det nuvarande styrsystemet är nödvändig och att sådana förändringar bör utformas i enlighet med Ostroms designprinciper.

Utforska vidare

Liknande uppsatser

Uppsatser med liknande ämnen och nyckelord.