Hej Siri, kan jag lita på dig? : En studie om integritet och övervakning online

Sammanfattning

Digitala röstassistenter, integrerade i smarta telefoner och högtalare, assisterar användare med uppgifter som att till exempel besvara frågor och spela musik. De speglar den digitaliserade världens fokus på effektivitet och bekvämlighet och samlar in information om sina användare med eller utan deras vetskap, vilket öppnar upp för etiska och juridiska frågor. Den här studien vill bidra till debatten från perspektivet av mediateknik, mer specifikt genom att undersöka teknikens användning i Sverige och vilken påverkan den har på integritet online i förhållande till EU- och Svensk lagstiftning. Effektiviteten och bekvämligheten som de digitala röstassistenterna erbjuder gör att användare ofta blir likgiltiga inför integritetsfrågor. Under studien gång framkommer det dock att digitala röstassistenter inte skiljer sig från andra smarta enheter, eftersom även dem samlar in personlig information. Den insamlade informationen används för att förbättra användarupplevelsen, men en betydande del säljs även till tredje parter och genererar passiva intäkter för företagen. För att skydda sin personliga information använder en del individer integritetsskyddande sökmotorer. I dagens samhälle är det utmanande att inte vara ansluten till onlinevärlden på grund av dess beroende och den sociala tillvaron som den tillför. I USA har digitala röstassistenter implementerats i befolknings liv där var sjätte person använder en digital röstassistent. Syftet med studien är att förstå hur användningen av digitala röstassistenter ser ut bland privatpersoner i Sverige samt att undersöka befolkningens medvetenhet kring hur digitala röstassistenter och smarta enheter samlar in personlig information och vilken påverkan det har för personlig integritet online. För studien genomfördes en enkätundersökning med respondenter bosatta i Sverige liksom fyra omfattande intervjuer med forskare från svenska universitet. Samtliga respondenter har svarat på frågor som behandlar AI, integritet och digitala röstassistenter. Studien visar att privatpersoner i Sverige delvis är medvetna om övervakningen men visar en viss likgiltighet, vilket relateras till Shoshana Zuboffs teori om övervakningskapitalismen och dess bortförklaringar om teknisk oundviklighet. En central del av hennes teori bygger på den inre konflikten av att vilja leva bekvämt men samtidigt inte bli övervakad. Något som bekräftades av vår enkätundersökning där vi såg att svenskarna trots sin likgiltighet även hade starka åsikter angående digitala röstassistenter, artificiell intelligens och integritet. De vill se en större transparens om vad som sker med deras personliga information och vill ha tydligare lagar och regler.