LSS-handläggning och beslut i praktiken : “En kvalitativ studie kring LSS-handläggares resonemang gällande behovsbedömningar och avslag”

Sammanfattning

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) implementerades 1993 i Sverige och fastslår de rättigheter som finns för personer med funktionsnedsättning. Syftet med lagen är att den ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för dessa individer. Idag används inte lagen som den var tänkt och det rapporteras om ökade antal avslag under de senaste år. Trots detta kvarstår behoven hos många som inte har rätten till stöd. Studiens syfte är att undersöka hur LSS-handläggare resonerar när de gör behovsbedömningar och hur de upplever sitt eget handlingsutrymme när de fattar beslut. Med ett kvalitativt tillvägagångssätt genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med LSS-handläggare från kommuner med varierande storlekar. Detta för att försöka belysa beslutsfattarnas egna upplevelser kring vilka möjligheter och begränsningar som finns vid LSS-beslut. De teoretiska utgångspunkterna är “top-down, bottom-up" och “gräsrotsbyråkrati” som har rötter i styrningar inom organisationer och tjänstemäns beslutsfattande. Studiens resultat indikerar att LSS-handläggare främst behöver förhålla sig till rättspraxis där tydliga beskrivningar i prejudikaten gör deras eget tolkningsutrymme snävare. De använder inte riktlinjer utan låter rättspraxis vara styrande i sitt dagliga arbete. Vidare upplevde informanterna att de kunde göra sina egna tolkningar i enskilda ärenden om det krävdes, där yrkeserfarenheten var en stor faktor för att väga in egen tolkning. Gällande avslag visar resultatet att dessa främst grundar sig i juridiska kriterier snarare än i resursbrist, vilket står i kontrast till den bild som ofta framställs i media. Avslag sker när den sökande inte uppfyller personkretsens kriterier eller när behovet inte kan styrkas med tillräckligt underlag. Resultatet visade även skillnad mellan kommuner vad gäller upplevelsen av ökade avslag, där arbetserfarenheten i organisationen gick att se som en faktor till upplevelsen av avslag.