Markanvändning och jordbruksaktivitet, hur det påverkas under konflikt och av närhet till frontlinjer : En analys av skillnader i NDVI under krig

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka hur odlingsmark påverkats i sydöstra Ukraina under den Ryska invasionen av Ukraina samt analysera kopplingen mellan förlust av aktiv odlingsmark och närhet till frontlinjen. Studien utgår från frågorna: Hur har markanvändningen med fokus på odlingsmark i Ukraina förändrats under kriget? Hur stark är kopplingen mellan närhet till frontlinjer och förändring i jordbruksaktivitet? Finns det skillnader mellan ockuperade områden och områden som Ukraina fortfarande kontrollerar? Metod för att beräkna förändring i aktiv odlingsmark är att beräkna olika års säsongsmässiga högsta NDVI och jämföra åren med varandra. Data är hämtad från Sentinel-2 satellitbilder. Area utav olika NDVI klasser beräknades och sedan analyserades sambandet mellan förlust av aktiv odlingsmark och närhet till frontlinjer. De viktigaste resultaten visade att aktiv odlingsmark i studieområdet minskat sedan året innan kriget 2021 med 29% för sommarsäsongen och 55% för höstsäsongen. Närhetsanalysen visade för både sommar- och höstsäsonger att höga NDVI värden var vanligare i närheten av frontlinjer än längre ifrån. Det fanns en stor skillnad av förlorad aktiv odlingsmark sedan 2021 där Ryskt ockuperad mark förlorat 42% för sommarsäsongen och 54% för höstsäsongen 2025. Ukrainskt kontrollerad mark förlorade 18% under sommarsäsongen och 50% under höstsäsongen sedan 2021. Mest påverkat var Donbass som förlorat nästan lika mycket som Ryskt ockuperad mark med 39% förlust under sommarsäsongen och 81% minskning under höstsäsongen 2025. Slutsatser som kunde dras från resultaten var att aktiv odlingsmark minskat betydligt, effekten på Ryskt ockuperade områden är större än på Ukrainskt kontrollerade områden. Donbass har påverkats mest sedan början av kriget. Genom metoden visade det större andel aktiv odlingsmark närmare frontlinjen än längre ifrån vilket är troligen ett fel med metodiken. Metoden visade på styrkor i att den enkelt kan se skillnader i NDVI för varje år. En svaghet är att den inte kunde urskilja ifall odlingsmark är övergiven om den har hög NDVI av andra skäl.