Mätstudie av effektutag och elanvändning i nio radhuslägenheter uppvärmda med frånluftsvärmepump

Sammanfattning

Sveriges utveckling i form av ett mer digitaliserat och elektrifierat samhälle medför en högre belastning på elnätet. Samtidigt är elnätet inte dimensionerad för denna belastning. Nätets kapacitet är direkt kopplat till effektuttag och för att jämna ut och minska höga effekttoppar i nätet beslutades det därför att införa effektavgifter senast den 1 januari 2027. Under tiden arbetet skrevs beslutades det om att effektavgifterna var för komplicerade för vanliga hushåll att förstå och drogs därefter tillbaka. Men problemet med överbelastning kvarstår och flera elbolag har beslutat att ha kvar sina effektavgifter. Syftet med denna studie är bland annat att analysera hur effektanvändningen varierar mellan olika hushåll. En av analyserna syftar till att undersöka inverkan på medeleffektens storlek med olika mätintervall. Några andra syftar till att beskriva dygnsvariation för effektuttag samt utetemperaturens påverkan på effektanvändningen och effekttopparna. I förlängning appliceras olika betalningsmodeller för effektavgifter från olika elnätsbolag för att undersöka skillnader mellan de olika modellerna för samma hushåll, samt skillnaden mellan hushåll inom samma prismodell. Studien är en mätstudie där elanvändningen för nio liknande radhuslägenheter har undersökts. De befinner sig i södra Sverige och har mätperioden mellan 13 februari och 5 mars 2026. Resultatet visar att effektanvändning mätt med korta intervall (12 sekunder till 3 minuter) ger momentana höga effekttoppar. Mätningar med medellånga intervall (15 minuter till 1 timme) ger en mer utjämnad bild med lägre toppar men fortfarande en variation över dygnet. Medan långa intervall (12 timmar till 3 veckor) jämnar ut variationerna ytterligare och resulterar i ett lägre effektmedelvärde. Hushållens effektanvändning följer tydliga mönster med effekttoppar på morgonen och kvällen. Ett tydligt samband kunde identifieras där hushållen använder mer effekt ju kallare utomhustemperaturen är, detta kan bero på uppvärmningsbehovet. Kostnaden för effektavgifter påverkas främst av brukarnas variation. Vilken tariffmodell som används av det aktuella elbolaget påverkar också effektavgiften. Där är prismodellen [kr/kW] som elbolagen använder, faktorn som påverkar effektavgiften mest. Vidare påvisar stomlagring och batterilagring en potential att reducera effekttoppar och därmed minska den totala elkostnaden, däremot varierar den ekonomiska lönsamheten beroende på investeringskostnaden. Sammanfattningsvis bör prismodeller för effektavgifter utformas så att de speglar belastningen på elnätet utan att hushåll straffas i onödan. Två hushåll kan exempelvis använda lika mycket energi under en månad, men om det ena hushållet använder elen jämnt över tid, ger det ofta en inte allt för hög effektanvändning. Medan det andra vanligtvis har en låg effektanvändning med korta perioder med mycket hög effektanvändning, kommer detta hushåll få en högre effektavgift. Det beror på att de studerade tariffmodellerna baseras på de högsta effekttopparna under två eller tre dagar i månaden. Ett jämnare effektuttag är mer fördelaktigt för elnätet eftersom det minskar effekttopparna. För att bättre fånga skillnader i användarbeteende bör effektavgifter därför baseras på korta mätintervall, exempelvis 15 minuter till en timme. Det är inte självklart att en modell som enbart baseras på två eller tre effekttoppar alltid ger den mest rättvisa eller effektiva lösningen. Det viktiga är att tariffmodellerna utformas så att de både speglar elnätets behov och ger hushållen rimliga möjligheter att påverka sin kostnad genom att sprida ut elanvändningen över tid.