Mentorskapet inifrån : En kvalitativ intervjustudie om lärarmentorers och läraradepters upplevelser av mentorskap för nyexaminerade lärare

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att ur ett individuellt, ett interaktionellt och ett situationellt perspektiv undersöka hur lärarmentorers och läraradepters upplevelser av mentorskap för nyexaminerade lärare, en konstellation utformad för att underlätta lärares introduktion till yrket. Anledningen till att författarna valde att undersöka just denna fråga var att de såg det som ologiskt att mentorskapet inte är mer omdiskuterat och bättre implementerat, trots att det tycks vara en bra åtgärd i teorin. För att uppfylla studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre lärarmentorer och tre läraradepter. Informanternas utsagor bearbetades och tolkades sedan med hjälp av tematisk analys och två teoretiska perspektiv. Dessa två perspektiv, sociokulturellt perspektiv och ramfaktorteorin, användes för att förstå den sociala, respektive den kontextuella aspekten av mentorskapet. Studien resulterade i flertalet slutsatser. De intervjuade mentorerna uppgav att de bemöter sina adepter på ett jämlikt och stöttande sätt, genom vilket de stöttar sina adepters utveckling utifrån deras proximala utvecklingszoner. Mentorernas deltagande i mentorskapet har också påverkat deras yrkesutveckling positivt i och med att interaktionen med adepterna lett till att de tillskansat sig nya intellektuella redskap. Lärarna med erfarenhet av att agera adepter skiljde sig snarare åt i hur de upplevde mentorskapet. En adepts mentorskap var samarbetsbaserat och adeptens mentor stöttade hen utifrån hens proximala utvecklingszon. Detta gjorde att mentorskapet bidrog positivt till adeptens yrkesutveckling. De övriga två adepterna bemöttes på ett hierarkiskt sätt av deras mentor, och dennes brist på stöttning utifrån adepternas proximala utvecklingszoner innebar att mentorskapet påverkade deras yrkesutveckling negativt. Gemensamt för samtliga sex lärare var att de upplevt ett bristande stöd och ansvarstagande för mentorskapet från skolledningens sida, vilket utgjorde en övergripande ramfaktor med negativ inverkan på mentorskapens utfall. Skolledningarnas hantering av mentorskapen överensstämde inte heller särskilt väl med de nationella riktlinjerna för mentorskapet, vilket visade på en bristande inverkan från de konstitutionella ramarna.