Metan- och lustgasutsläpp från stallgödselhantering : Möjligheter och begränsningar i gårdsbaserade beräkningsverktyg

Sammanfattning

För att upprätthålla en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion är det av stor vikt att ur ett systemperspektiv förstå jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Inom jordbrukssektorn utgör stallgödselhantering en betydande källa till utsläpp av metan och lustgas. Utsläppsnivåerna påverkas bland annat av lagringsmetoder och spridningstekniker. Här finns ett behov av verktyg som kan stödja jordbrukares arbete med att identifiera och klargöra åtgärder för att minska klimatpåverkan på gårdsnivå, utan att påverka produktionsförmågan. Utifrån detta är syftet med studien att förbättra förståelsen om hur metan- och lustgasutsläpp från stallgödsel representeras i klimatberäkningar. Studien undersöker dels hur ett befintligt gårdsbaserat beräkningsverktyg representerar metan- och lustgasutsläpp, dels hur verktygets utformning påverkar incitamenten för jordbrukare att minska sina utsläpp. Detta genom att analysera hur vetenskaplig noggrannhet, datatillgänglighet och praktisk användbarhet kan balanseras i denna typ av verktyg. Arbetet har genomförts genom användning av Jordbruksverkets beräkningsverktyg Vera för att simulera påverkan från olika täckningsvarianter och spridningstekniker av stallgödsel på en svin- respektive mjölkgård. Därefter har resultatet från beräkningsverktyget jämförts med aktuellt kunskapsläge för metan- och lustgasbildning kopplat till lagring och spridning av stallgödsel. Slutligen analyserades jämförelserna för att sammanställa styrkor och brister i beräkningsverktyg och dessutom belysa viktiga påverkansfaktorer som bör ingå ett incitamentsdrivande beräkningsverktyg. Resultatet visar att verktyget fångar skillnader mellan vissa täckningsvarianter och spridningstekniker för lustgasutsläpp, men att skillnaden i metanutsläpp inte syns i det beräknade resultatet för lagring av stallgödsel. Samtliga täckningsvarianter för både flytgödsel och djupströgödsel gav samma nivå av metanutsläpp i beräkningsverktyget, för både svin- och mjölkgården. Studien visar därmed att det beräknade resultatet avviker från de tendenser som identifierats i resultaten från aktuellt kunskapsläge. Samtidigt framgår det att gårdsspecifika parametrar såsom temperatur, lagringssystem och spridningsteknik bedöms ha betydelse. Därmed är det viktigt att inkludera dessa parametrar i beräkningsverktyg då de påverkar metan- och lustgasutsläppen. Vidare visar studien att beräkningsverktygets uppbyggnad och kommunikationsförmåga påverkar vilka incitament som skapas för jordbrukare att genomföra klimatåtgärder. Om verktyget inte tydligt synliggör effekten av olika åtgärder riskerar motivationen att investera i klimatsmart stallgödselhantering att minska. Samtidigt behöver verktygen vara praktiskt användbara och baseras på data som dels är representativa för den undersökta gården, dels rimliga för jordbrukaren att samla in. För att stärka verktygets funktion som stöd i klimatarbete krävs en balans där centrala parametrar, som temperatur och lagringstid, inkluderas samtidigt som verktyget förblir transparent. Detta genom sammanställning av forskning som kan visa på fungerande åtgärder som är praktiskt tillämpbara på gårdsnivå.