Uppsats

Miljöpåverkan från odling av de mest importerade kryddorna till Sverige och Europa

Yrkesexamen på avancerad nivå

Publicerad: 2026

Språk: Svenska

Sammanfattning

Dagens miljöutmaningar är globala och kräver gemensamma lösningar för att säkerställa en hållbar framtid till kommande generationer. Ett av områdena där störst förändringar krävs är våra kostmönster. Detta beror på att livsmedelsproduktion bidrar till klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och flera andra miljöproblem. Ett verktyg för att bedöma samt jämför livsmedels klimatpåverkan har utvecklats och heter SAFAD, Sustainable Assessment of Food And Diets. Ett problem är att nuvarande miljödata för kryddor i SAFAD är av begränsad kvalitet. Syftet med detta arbete har varit att analysera miljöpåverkan av de kryddor som importeras mest till Sverige och Europa. Metoden har varit att samla in data från vetenskapliga rapporter och databaser. Fokus har varit på att bestämma vilka länder som kryddorna huvudsakligen odlas i, hur de odlas i produktionsländerna och vilken energiåtgång som förknippas med torkningen av kryddorna. Den sammantagna klimatpåverkan har beräknats genom att använda samma beräkningsmodell som används för SAFAD. I detta arbete var de undersökta kryddorna chili, gurkmeja, ingefära, kanel, peppar och spiskummin. Resultatet visade att kanel hade den största klimatpåverkan, 78 kg CO2e/kg krydda och att markanvändningsförändringar, LUC var den största bidragande faktorn till klimatpåverkan. Den kryddan som hade näst störst klimatpåverkan var peppar. För majoriteten av kryddorna var det produktionen av mineralgödsel samt direkta utsläpp som var de indikatorerna som bidrog till störst del av miljöpåverkan. Resultatet visade även att för miljöindikatorn bekämpningsmedel var det peppar som bidrog med högst andel till miljöpåverkan. Samtidigt har dosen av bekämpningsmedel och den insamlade data varierat i hög utsträckning vilket lett till osäkerheter kring resultatet. Samtidigt är den årliga konsumtionen av kanel liten och 1 kg kanel mycket. Konsumtionen av peppar är betydligt större och används mer frekvent i olika hushåll. Det gör att peppar bidrar mest till miljö- och klimatpåverkan ur ett samhälleligt perspektiv. Resultatet kan sammanfattningsvis användas som komplement till befintliga hållbarhetsverktyg som SAFAD och ger underlag för mer hållbara kostrekommendationer samt konsumtionsmönster.