Mobilitetshus - mer än bara parkering?

Sammanfattning

Hållbarhet är ett vanligt förekommande begrepp, inte minst inom samhällsbyggnad. Ett av FN:s globala mål är att uppnå hållbara städer och samhällen med hållbara och tillgängliga transportsystem för alla. Mobilitetshus är en av de lösningar som planeras för och anses vara en del av att uppnå målet. Det finns emellertid frågor kring hur dessa mobilitetshus ska fungera i praktiken och ett behov av att utreda de fastighetsrättsliga förutsättningarna för mobilitetshus samt hur dessa ska samordnas och förvaltas under projekteringen. Syftet med rapporten är att utreda detta genom att svara på följande frågeställningar: • Vad är ett mobilitetshus? • Vilka alternativ för ägande, genomförande och upplåtelser av mobilitetshus finns? • Vilka av dessa alternativ har tillämpats i tidigare projekt och vad blev utgången? Vad skulle gjorts annorlunda? • Finns det någon skillnad i tillvägagångssättet beroende på om det är inom en nyexploatering eller en utbyggnad av befintligt område? Frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ metod i form av intervjuer med aktörer runt om i landet som planerar för eller har färdigställda mobilitetshus. Vidare görs även en omvärldsbevakning för att hitta relevanta projekt och en teoristudie för att sammanställa information som behövs för att få en överblick av mobilitetshusens funktioner och fastighetsrättsliga- och ekonomiska förutsättningar. Resultatet av intervjuerna och informationsinsamlingen är att det finns skiljaktiga meningar kring vad som anses vara ett mobilitetshus men att de bör innefatta någon form av transportmedel förutom endast parkeringar. De alternativ för förvaltande som finns och har använts är arrende, allmän nyttjanderätt, parkeringsköp, eget ägande och hyra. Samtliga av alternativen har ansetts lämpliga beroende på förutsättningar men den generella rekommendationen är att använda tydliga parkeringsköpsavtal mellan mobilitetshusaktören och användarna. En viss skillnad för planeringen inom nyexploaterings- och förtätningsområden har identifierats. De största skillnaderna finns i hur stor möjlighet det finns att använda markparkeringar under byggnationen där störst möjlighet finns inom förtätningsområden och därmed kan mobilitetshuset färdigställas i ett senare skede. Det finns också en viss skillnad i hur upplevelsen av området som helhet förväntas bli. Inom nyexploatering är ofta mobilitetshus och den till viss del annorlunda stadsplaneringen en förutsättning redan vid inflytt. De verksamheter och boende som flyttar in är därmed medvetna om detta från början och förväntas därför ha en mer positiv inställning än om ett befintligt område ska ändras och avstånden till parkeringar och annan service blir längre.