När blomsterlupinen tar plats : effekter på vårfloran och tidiga pollinatörer

Sammanfattning

Blomsterlupinen är en invasiv främmande art som trivs i vägkanter men detta habitat är även viktigt för många inhemska växter och vilda pollinatörer. Blomsterlupinens effekt som en invasiv art är relativt välstuderad under dess blomningsperiod (juni-juli) där den reducerar artrikedom och diversitet i växtsamhällen längs vägkanter. Men det finns ett kunskapsglapp gällande dess effekt tidigare på året under våren. Denna studie syftar därför till att undersöka ifall blomsterlupinen har någon effekt på den tidiga vårfloran och därmed någon påverkan på pollinatörer. Detta undersöktes genom en inventering där tio lokaler valdes ut längs med bilvägar inom Örebro län varav fem med blomsterlupiner och fem utan. Inventeringarna genomfördes längs en sex meter lång sträcka på varje lokal där täckningsgrad av lupiner, artdiversitet och individantal för vårblommor och andra identifierade kärlväxter dokumenterades. Täckningsgraden för lupiner uppskattades både visuellt och genom beräkningar. För att analysera data beräknades bland annat medelvärden för art- och individantal samt diversitetsindex. Vidare analyserades resultatet i programmet R. Totalt identifierades 11 arter, varav 6 definierades som vårblommor. Lupinfria lokaler hyste samtliga sex vårblommor medan lupinlokalerna endast hade tre. Resultaten indikerade att lupinlokaler hade en genomsnittligt lägre artrikedom. För vårblommor uppgick det genomsnittliga antalet arter per lokal till 2,0 i lupinlokaler och 2,8 i lupinfria lokaler. När samtliga arter inkluderades uppgick motsvarande värden till 3,8 respektive 5,0. Dessa skillnader var dock inte statistiskt signifikanta enligt ett dubbelsidigt t-test (p> 0,05). Även Shannon-index fick ett ej signifikant resultat vid en jämförelse av lokaltyperna. Ett punktdiagram över blomsterlupinens täckningsgrad och växtsamhällenas mångfald visade ett svagt negativt samband. Förklaringsgraden (R²) var 13,18 % för artantalet och 13,97 % för individantalet. Däremot observerades ett starkt positivt samband mellan antalet arter av vårblommor och hur lång tid blomsterlupinen varit etablerad på platsen (R² = 0,9237). Även individantalet av vårblommor visade ett måttligt positivt samband med en kortare etableringstid (R² = 0,594). Av dessa var det dock endast sambandet mellan artantal och etableringstid som var statistiskt signifikant. Den ekologiska variationen mellan lokalerna och det begränsade antalet undersökta platser kan dock ha dämpat effekterna av blomsterlupinen. För att bättre förstå hur blomsterlupinen påverkar den tidiga vårfloran och pollinatörer krävs därför ytterligare studier med fler och mer ekologiskt homogena lokaler.