När kapital möter klimat

Sammanfattning

Klimatförändringarna påverkar i allt större utsträckning både samhällen och fastighetsmarknaden. Även i Sverige väntas högre temperaturer och ökad nederbörd leda till större risk för klimatrelaterade skador på fastigheter och infrastruktur. Ett tydligt exempel är översvämningarna i Gävle 2021, som orsakade omfattande ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare och försäkringsbolag. Fysiska klimatrisker har därför blivit en viktig fråga för flera aktörer på fastighetsmarknaden, särskilt banker och försäkringsbolag. Klimatriskerna kan påverka fastigheters värde, försäkringsbarhet och framtida lönsamhet, vilket även får betydelse för kreditgivning och finansiell stabilitet. Samtidigt har myndigheter och tillsynsorgan tydliggjort att banker i större utsträckning behöver integrera klimatrelaterade risker i sina kreditbedömningar och riskhanteringsprocesser. Trots att forskningen kring klimatrisker och fastighetsmarknaden har ökat är kunskapen om svenska förhållanden fortfarande begränsad. Tidigare studier visar emellertid att klimatrisker förväntas få en allt större påverkan på fastighetsfinansiering och bankernas framtida arbete. Syftet med studien är att undersöka hur banker verksamma i Sverige hanterar fysiska klimatrisker vid kreditgivning av kommersiella fastigheter. För att skapa en djupare förståelse för hur banker verksamma i Sverige hanterar fysiska klimatrisker har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Studien bygger på intervjuer med representanter från sju banker och ett försäkringsbolag. Arbetet inleds med en teoretisk genomgång av relevant forskning och fakta inom området. För att analysera resultaten och besvara studiens frågeställningar kopplas teorin samman med den primärdata som samlats in genom intervjuerna, vilket ligger till grund för studiens slutsatser. Studien visar att banker verksamma i Sverige i allt större utsträckning har integrerat fysiska klimatrisker i sina kreditbedömningar för kommersiella fastigheter. Samtidigt varierar metoderna och verktygen betydligt mellan bankerna, och någon gemensam standard för hur riskerna ska analyseras saknas. Majoriteten av bankerna hanterar fysiska klimatrisker som en del av den ordinarie kreditrisken, medan endast ett fåtal använder mer avancerade och systematiserade arbetssätt. Studien visar även att vissa banker ser klimatrisker som en naturlig del av fastighetsvärderingen, då riskerna kan påverka drift- och underhållskostnader. Försäkringslösningar används också som ett sätt att hantera och överföra risk, även om försäkringarnas omfattning och begränsningar varierar. Sammanfattningsvis framgår att fysiska klimatrisker idag främst påverkar kreditgivningen indirekt genom den övergripande kreditriskbedömningen, snarare än genom tydliga förändringar i prissättning och lånevillkor. Studien visar att ansvarsfördelningen för fysiska klimatrisker bör vara uppdelad mellan stat, kommun och fastighetsägare och utgå från respektive aktörs faktiska möjligheter att påverka risk och skadeutfall. Fysiska klimatrisker kan inte betraktas som helt rena risker och kan i viss utsträckning reduceras genom förebyggande åtgärder.