När leken blir allvar - En analys av regeringens förslag att sänka straffbarhetsåldern

Sammanfattning

Under senare år har en ökning av allvarlig brottslighet bland lagöverträdare under 15 år i Sverige konstaterats. Efter riksdagsvalet 2022 presenterade den nytillträdda regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, att bekämpning av ung-domskriminalitet skulle utgöra en av mandatperiodens mest prioriterade frå-gor. I september 2025 remitterade Justitiedepartementet ett utkast till lagråds-remiss om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år, med möjlighet att utdöma fängelse. I avsaknad av praktisk erfarenhet av en straffbarhetsålder under 15 år i Sverige har förslaget väckt omfattande debatt och mötts av kritik av ett flertal sakkunniga aktörer. I uppsatsen undersöks i vilken utsträckning motiven bakom regeringens ut-kast till lagrådsremiss att sänka straffbarhetsåldern är väl avvägda i förhål-lande till den bakomliggande utredningen samt tillgänglig statistik om unga lagöverträdare. Vidare har det analyserats huruvida lagförslaget kan anses vara kunskapsbaserat i ljuset av utvecklingspsykologisk och kriminologisk forskning, samt sakkunnigutlåtanden. Slutligen har möjliga konsekvenser av en sänkt straffbarhetsålder analyserats genom en komparativ jämförelse med England och Wales, där straffbarhetsåldern sedan länge är 10 år. Följande slutsatser har konstaterats. Regeringens motiv bakom förslaget om att sänka straffbarhetsåldern är till övervägande del väl avvägda i förhållande till den bakomliggande utredningen och tillgänglig statistik. Däremot kan för-slaget inte anses vara kunskapsbaserat i ljuset av relevant forskning på områ-det och sakkunnigutlåtanden, som framhåller att straffrättsliga ingripanden mot barn tenderar att få negativa konsekvenser för deras utveckling. Erfaren-heter från länder med låg straffbarhetsålder pekar i samma riktning, där hår-dare straff inte har minskat risken för återfall i brott. Sammantaget talar det samlade underlaget för att en sänkt straffbarhetsålder kan medföra betydande utmaningar och risker, som i ett längre perspektiv riskerar att överstiga reformens avsedda positiva effekter.