Plastmängdernas påverkan på framtidens energiåtervinning: En analys av nationella trender och lokala förutsättningar

Sammanfattning

Energiåtervinning från avfall utgör en central del av det svenska fjärrvärmesystemet, men står inför stora utmaningar till följd av klimatmål och cirkulär omställning. Syftet med detta examensarbete är att analysera hur plastmängden som går till förbränning kan förändras fram till år 2045, och hur det i sin tur påverkar förutsättningar för energiåtervinning. Arbetet analyserar utmaningen på två nivåer: dels ur ett nationellt systemperspektiv, där plasten utgör ett hinder för Sveriges klimatmål, dels ur ett lokalt perspektiv fokuserat på Jönköping Energi, där förändrade avfallsflöden skapar både ekonomiska och miljömässiga osäkerheter. Resultatet från den nationella litteraturanalysen visar att nuvarande styrmedel är otillräckliga för att nå den nödvändiga reduktionen av plast i avfallsströmmar inför klimatmålet 2045. Generellt behöver ett ökat fokus läggas på produktionen och konsumtionen av plast, och kostnaden för utsläppen och avfallshanteringen bör läggas på producenterna för att skapa incitament att förbättra produkterna. Ett annat resultat är att det finns många olika åtgärder längs plastens livscykel som kan bidra till minskade fossila utsläpp vid förbränningsanläggningen. Samtidigt finns flera olika ekonomiska och systemiska hinder som har bromsat implementeringen. Den framtida utvecklingen är direkt beroende av hur väl framtida styrmedel lyckas undanröja dessa trösklar. På lokal nivå har mängden plast i avfallet en direkt inverkan på klimatpåverkan från Jönköping Energis avfallsförbränningsanläggning genom att förbränningen av plast genererar fossila utsläpp. Samtidigt påverkar plastmängden ekonomin genom ökade kostnader för utsläppsrätter, drift, underhåll och restproduktshantering. I framtiden förväntas priset för utsläppsrätter att öka, vilket i sin tur bidrar till stora ökade kostnader för anläggningen. Om inga förbättringar görs, och de fossila utsläppen fortsätter att öka, riskerar Jönköping Energis utsläppsrättskostnader att stiga med över 800 % fram till 2045. Samtidigt medför minskade plastmängder att anläggningen behöver förbränna mer avfall för att bibehålla sin energikapacitet. För att fullt ut förstå förutsättningarna för framtida energiåtervinning är det därför avgörande att resultaten ställs i relation till en bredare systemanalys, där faktorer såsom energisystemets framtida utveckling och tillgången på avfallsströmmar vägs in.