Religiositet som skyddsfaktor för upplevd ensamhet hos äldre vuxna : En observationell tvärsnittsstudie

Sammanfattning

Bakgrund: Upplevd ensamhet beskrivs som ett växande folkhälsoproblem och har kopplats till många negativa konsekvenser. Religiös tro och religiösa aktiviteter har i internationell forskning identifierats som en skyddsfaktor mot ensamhet. Kunskapen om detta samband är begränsad i sekulariserade kontexter som Sverige. Forskning har visat blandade resultat kring förhållandet mellan upplevd ensamhet och kön och ålder. Syfte: Denna studies syfte var att undersöka religiös tro, religiösa aktiviteter, kön och ålder som potentiella risk- och skyddsfaktorer för upplevd ensamhet hos äldre vuxna (>65 år) i Sverige. Metod: En observationell tvärsnittsstudie gjordes baserat på ett urval från The Swedish National Study on Aging and Care, Blekinge (SNAC-B), från Februari 2019 till April 2021. Data analyserades med hierarkisk multipel regressionsanalys. Resultat: Endast kön, civilstatus och antal vänner var signifikanta prediktorer för upplevd ensamhet. De som var troende och deltog i religiösa aktiviteter hade något högre nivå av upplevd ensamhet i jämförelse med de som inte var troende. Kvinnor rapporterade högre upplevd ensamhet än män. Upplevd ensamhet tenderade att stiga med åldern hos äldre vuxna. Slutsats: Denna studies resultat bekräftade inte tidigare forskning att religiositet minskar upplevd ensamhet. Detta tydliggjorde att sambandet mellan religiositet och upplevd ensamhet påverkas av olika kontexter och faktorer.