Restflöden som resurs : en studie om hinder, möjligheter och samverkan i utvecklingen av cirkulära affärsmodeller

Sammanfattning

Denna studie undersöker hur företag inom livsmedelssektorn utvecklar affärsmodeller baserade på restflöden, samt vilka faktorer som påverkar deras möjligheter att bidra till en cirkulär omställning. Studien utgår från ett systemperspektiv och kombinerar begrepp från teoretiska ramverk som Multi-Level Perspective (MLP) och Strategic Niche Management (SNM) i syfte att analysera samspelet mellan nischaktörer, intermediärer och etablerade regimstrukturer. Empirin bygger på intervjuer med företag och intermediärer verksamma i Sverige, kompletterat med litteraturstudier. Analysen visar att företag som helt bygger sina affärsmodeller kring restflöden ofta är små och värderingsdrivna aktörer som verkar i nischer där innovation sker genom lärande, samverkan och experimenterande. De kännetecknas av hög flexibilitet och starkt engagemang, men begränsas av inlåsningsmekanismer som kapitalbrist och svårigheter att etablera sig på marknaden. Den etablerade linjära ekonomins inflytande i marknadsstrukturer skapar en komplex väv av institutionell inlåsning som försvårar uppskalning och marknadsinträde. Samtidigt framträder en rad möjliggörare som stärker företagens utvecklingsförmåga. Centrala faktorer är intermediärt stöd, nätverk och gemensamt lärande. Intermediärer som kluster, inkubatorer och universitet spelar här en avgörande roll som brobyggare mellan nisch och regim genom att erbjuda legitimitet, matchning och testmiljöer. Samverkan är därmed en strategisk kärna i cirkulära affärsmodeller. Studiens slutsats är att omställningen mot en cirkulär ekonomi kräver en ny syn på affärsmodeller och värdekedjor. Eftersom den linjära ekonomin under decennier har genomsyrat den globala ekonomin krävs ett samordnat arbete för att gå in på mer cirkulära principer. Detta förutsätter nya former av relationer som utgår från förmågan att bygga, koordinera och underhålla samarbeten över sektorsgränser. För att dessa nischer ska få systemgenomslag behövs långsiktiga stödstrukturer och incitament som gynnar användningen av restflöden. Endast genom samverkan mellan företag, intermediärer och policyaktörer kan den cirkulära logiken etableras som en konkurrenskraftig del av livsmedelssystemet.