Säkerhetens gränser: nation, våldet och ‘de andra‘ : En jämförande intersektionell WPR-analys ur ett feministiskt säkerhetsperspektiv av hur säkerhet, våld och hot konstrueras i Sveriges nationella säkerhetsstrategi och Åtgärdsprogrammet Fri och trygg utan våld och förtryck

Sammanfattning

Denna studie undersöker hur våld, säkerhet och hot konstrueras i två samtida svenska styrdokument: Sveriges nationella säkerhetsstrategi (Skr. 2023/24:163) och Fri och trygg utan våld och förtryck. Åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024–2026. Studien tar sin utgångspunkt i en samtid präglad av ett intensifierat säkerhetspolitiskt fokus och en ökad politisk synlighet för frågan om mäns våld mot kvinnor, samtidigt som rasism och andrafierande diskurser tilltar i det offentliga samtalet. Syftet är att analysera hur problemrepresentationer av våld, säkerhet och hot formuleras i materialet, vilka underliggande antaganden som möjliggör dessa representationer och vad som därigenom osynliggörs. Studien genomförs som en jämförande policyanalys utifrån Carol Bacchis WPR-ansats i kombination med feministisk säkerhetsteori och ett intersektionellt perspektiv med fokus på vithet, genus och ras. Analysen visar att båda styrdokumenten utgår från en gemensam föreställning om nationell gemenskap där svenskhet, jämställdhet och trygghet framställs som sammanflätade och självklara värden. Samtidigt konstrueras hot och våld genom andrafierande logiker, där otrygghet förskjuts till ‘de andra‘. I åtgärdsprogrammet sker detta genom en problemförskjutning av mäns våld mot kvinnor till hedersrelaterat våld och förtryck, medan säkerhetsstrategin konstruerar hot genom föreställningar om inre och yttre ”hotfulla aktörer”. Dessa problemrepresentationer möjliggör en hierarkisering av våld, där vissa våldsformer görs politiskt relevanta medan kvinnors vardagliga (o)trygghet och vita ‘svenska‘ mäns våld osynliggörs. Studien bidrar till feministiska säkerhetsstudier genom att synliggöra hur jämställdhet och säkerhet samverkar i nationellt kodade styrningspraktiker samt hur könade och rasifierade maktstrukturer formar gränserna för vad som erkänns som legitima säkerhetsproblem i materialet.