Sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att förebygga aspiration efter stroke : En allmän litteraturstudie

Sammanfattning

Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken globalt och orsakar årligen omkring fem miljoner dödsfall. Omkring hälften av de överlevande drabbas av bestående funktionsnedsättning. Dysfagi (sväljsvårigheter) uppkommer som komplikation hos upp till 80 procent av strokeöverlevare. Dysfagi ökar risken för aspiration, vilket kan leda till aspirationspneumoni som är förenad med längre sjukhusvistelse, ökade vårdkostnader och ökad dödlighet. Sjuksköterskan, som leder omvårdnadsarbetet, har en central roll i att förebygga aspiration efter stroke och arbeta patientsäkert enligt lagar och riktlinjer. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att förebygga aspiration efter stroke. Metod: En allmän litteraturstudie som innefattar en kvalitativ och 16 kvantitativa originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Databearbetningen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre resultatkategorier identifierades: Sjuksköterskeledd screening av dysfagi som omvårdnadsåtgärd, Omvårdnadsåtgärder för säker sväljning och nutritionshantering, Munvård som preventiv omvårdnadsåtgärd. Sjuksköterskor kan förhindra aspiration genom att genomföra dysfagiscreening inom 24 timmar efter patienten fått stroke. Andra sjuksköterskeledda omvårdnadsåtgärder är undervisning av sväljtekniker och sväljträning, korrekt positionering vid måltid, individuell kostanpassning samt munvård. Konklusion: Sjuksköterskor har möjlighet att identifiera dysfagi dygnet runt och implementera omvårdnadsåtgärder som positionering, undervisning i sväljträning, munvård och individanpassad nutritionshantering för att förebygga aspiration efter stroke.